biebzdream

Lyssa samtidigt..

Justin och jag började gå tillbaka till rummet jag suttit i förut, där även Ryan väntade. Justin och jag sa ingenting under tiden vi gick. Vi båda var tagna av händelsen. Av att våran bästavän var nära döden.

När vi kom till rummet reste sig Ryan ut och stod kvar. Han visste inte vad han skulle göra. Hans ögon var röda, som mina och Justin's, och han grät. Jag gick fram och kramade om honom. Jag vände om mot Justin och vinkade hit honom. Vi tre stod i en triangel och höll om varandra och blundade.
"Herren, om du hör mig. Gör så att Emily kommer tillbaka till oss. Jag, Vi, behöver henne. Behöver henne för att överleva. Hon har alltid funnits i mitt liv, och jag vill inte att hon ska försvinna nu, bara 16 år. Så om du gör så att hon kommer tillbaka, lovar jag att vara en bättre person och kommer göra allt som jag lovar.. Amen"
"Amen.."
"Amen.."

Jag kollade på klockan som nu visade halv 7 på morgon. Ryan och Justin som, men jag kunde inte. Ifall något skulle hände Emily. Jag hör hur en dörr öppnas och ut kommer en tjock tant, iklädd vita byxor och en vita kappa. Hon hade sitt orangea hår uppe i en hård knut. Hon kommer närmare och närmare och jag förstod att hon var påväg till oss.
"Justin, Ryan, vakna" sa jag och skakade om dom.
Justin satte sig snabbt ut och gnuggade sig i ögon. Han ställde sig sedan upp och sträckte på sig.
"Jag drömde om henne.."
Jag kollade på Ryan som satt med armarna i kors och kollade rakt ner på det vita golvet.

"Antar att ni tillhör Emily House" sa tanten, som hette Ingrid.
"Ja.." svarade jag och ställde mig framför med armarna i kors. Ryan ställde sig brevid mig och Justin ställde sig bakom mig med sina armar runt mig.
"Emily är just nu på en operation. Hon fick en väldigt kraftig hjärnskakning. Det är 50% chans att hon överlever. Så allt vi får göra är att hoppas. Men operationen kommer ta ungefär 3-4 timmar till. Så jag föreslår att ni åker hem och vilar upp er och kommer tillbaka senare"
Jag kollade på Justin som kollade på Ryan, som kollade på mig.
"Jag låter er bestämma, så ses vi om några timmar..". Hon började gå tillbaka och sedan hördes ljudet av en dörr stängas.

"Vad vill du Steph" undrade Justin.
"Jag vet inte.."
"För vi gör precis vad du vill"

Vi bestämde mig för att åka till hotellet och sova i två timmar sedan skulle vi tillbaka. Så vi började gå ut ifrån rummet och ner till entrén.
Där utanför stod Justin's vita rangerover och vi hoppade snabbt in i den. Justin körde, Ryan satte i passagerar sätet.
Jag la mig ner på bakstäterna och kände hur sömnen tog över mig kropp.

Jag vaknade av att Justin bar mig som en liten bebis.
Dom började gå in i deras rum och Justin gick fram till sängen och la mig försiktigt ner. Han tog tag om täcket och la det över mig. Han böjde sig sedan ner och och kysste mig på kinden.

Jag vaknade upp av att någon snyftade. Jag kollade runt och såg Justin sova vid min sida. Jag kollar extra noga och ser Ryan sitta på balkongen. Jag reser mig upp och går ut på balkongen.
"Hur är det Ryan?"
Ryan kollar upp på mig och ögonen fyllda med tårar och han håller i ett foto. På fotot var det Ryan och en annan kille. Killen hade brunt hår och var ungefär en decimeter längre än Ryan. Båda står och håller i en fotboll samtidigt som dom ler.
Jag sätter mig brevid och kramar om honom.
"Min bror, han på bilden, dog för ungefär 4 år sedan. Han var den bästa jag hade. Men sedan drabbades han av cancer och efter två månader hade cancern tagit över hela hans kropp och han dog efter bara några veckor."
Jag kände hur mina ögon började vattnas och han fortsatte..
"Och nu när allt händer Emily, får jag tillbaka minnena och jag klarar inte av att en person ska försvinna ur mitt liv, igen."

När Ryan och jag hade pratat hela natten kom även Justin ut. Vi fortsatte prata om Emily, Ryan's bror, om allting.

När klockan slog 10 satt vi alla i samma rum igen. Även nu inga här.. Jag gick runt och runt, fram och tillbaka.
Jag ville bara att Ingrid skulle komma och berätta att operation hade gått bra och att Emily mår bra.
Jag kollade på klockan varje minut och tiden gick så himla långsamt.

"Kom och sätt dig hör, hon kommer när hon kommer"
Jag gjorde som Justin sa och satte mig med knäna vid bröstkorgen.
Nästan precis när jag satt mig öppnades en dörr. Jag sprang fort fram och ser Ingrid komma.
Jag kollade hela tiden på henne och hon kollade upp på mig.
Jag såg svaret. Jag kunde ser svaret genom att bara kolla rakt in i hennes ögon..