THE MOVE FOR A NEW LIFE - KAPITEL 7
Nu på senaste tiden hade jag vant mig vid att flyga. Innan Scooter hade tagit kontakt med oss, eller rättare sagt mamma, så hade jag aldrig suttit på ett flygplan. Bara åkt bil. Men nu när jag har tourat runt i världen och åkt från stad till stad har det oftast blivit flygplan eller min tour buss.
Som jag sagt innan var jag nu påväg hem till Stratford. Vi hade precis anlänt till flyplatsen för att ta privat planet hem. Det kanske låter lite snobbigt när man säger "tar mitt privatplan" men jag kunde inte riktigt åka vanligt längre utan att folk kommer fram och ber om autografer. Visst var det kul, men inte när man ville vara ensam.
Kenny gick bakom mig med en vagn där vi hade alla våra väskor. Kenny skulle bara följa oss till flyget sedan skulle han också hem till sig. Jag tror han bor i Atlanta eller något, men jag är inte helt säker. Mamma gick bredvid mig och höll på med sin telefon. Jag tror hon tycker det är skönt att komma hem igen. Att få träffa sin mamma och pappa. Själv tycker jag att det ska bli underbart skönt, träffa personerna som verkligen betyder något för mig. Bara slappt, kolla på tv och göra sånna saker en vanlig kille brukar göra på sitt "sommarlov."
"Ha det bra nu killen så ses vi om två till tre veckor" Kenny släppte vagnen och öppnade sin famn. Jag stannade upp och vände mig om och sedan kramade om Kenny. "Japp, vi hörs", svarade jag och sedan började jag gå uppför stegen för att komma i in flygplanet. När man kom in i flygplanet stod piloten och hälsade välkommen. Jag sträckte fram höger handen och hälsade glatt. Jag steg sedan åt höger att gå och sätta mig i jätte stor sättet. När jag hade satt mig bekvämt drog jag upp mig mac dator ur väskan och satte igång den.
När den hade startats upp så slog jag upp internet och klickade mig in på twitter direkt. Mina följare bara stiger och stiger för varje dag. Ibland undra jag vart alla kommer ifrån? Utomjordingar?
Jag twittrade lite och följde sedan några fans. Något jag gillade var att så fort jag hade följt något så fick den massvis med nya följare. Vilket menar att några sitter och håller koll på mig.
När jag var klar på twitter loggade jag ut därifrån och sedan in på facebook. Jag skrev ungefär samma sak som jag hade gjort på twitter, men många på facebook har inte twitter. Så det är därför..
"Mamma, när är vi hemma ungefär?", frågade jag mamma som satt på sätet mitt emot och läste tidningen."Om ungefär tre timmar. Så ungefär vid tio ikväll.
Jag suckade lite smått och återgick till datorn. Men tröttnade ganska snabbt och tig därför fram mobilen och tryckte upp Ryan's nummer. Jag höll fingret länge över hans nummer. Om jag tryckte på nummret skulle jag ringa, men jag bestämde mig istället för att skickat ett sms. Jag tryckte upp meddelanden och började skriva. "Zup?" och sedan skickade jag iväg det.
Inte så jätte långt. Och jag vart inte så nöjd, menmen. Hopps ni blev nöjda för jag har egentligen massa plugg. Men ni får ett längre imorgon! puss.
THE MOVE FOR A NEW LIFE - KAPITEL 6
ALYSSA’S PERSPEKTIV:
När Kendall och jag var klara gick vi ut ur huset. En skön sommarkväll höll på att komma och just nu älskade jag livet. Visst känner jag inte Kendall så jätte bra, men det kommer ändras innan kvällen är slut. Hoppas jag iallafall. Just nu skulle jag och Kendall träffa grabbarna. Kendall hade bara beskrivit dom lite snabbt. Chaz beskrev hon som den underbaraste, finaste, sötaste, bästa pojkvännen man kunde ha. Och Ryan blev den snälla typen.
"Chaz skrev nu att vi skulle träffa dom vid pizzerian. Så vi sticker dit." Kendall höll sin mobil i handen och verkade svara på smset. "Och då ska vi?"frågade jag. "Bara nerför gatan, sedan höger."
När vi kom runt hörnet så började vi se två killar, antaglien Chaz och Ryan, som stod och väntade. Dom såg verkligen inte ut som jag hade trott, men dom var söta. Chaz stod med en röd, randig skjorta och Ryan hade en vit T-shirt. När vi började närma oss så började Kendall så springa lite och sedan hoppade hon upp i Chaz famn och dom kysstes. När jag kom fram så kom Ryan fort fram och hälsade.
"Hej, Ryan" sa han och sträckte fram handen. Jag tog tag hon hans hand och skackade den. "Alyssa."
Jag log mot varandra sedan hälsade jag på Chaz när dom två hade släppt taget om varandra.
När jag hade hälsat på båda så gick vi in i pizzerian och gick fram till kassan. Pizzerian var ganska liten men ändå mysig. Det stod bord längst fönstren som var dukade med vita bukar och en ljus i mitten. Lukten luktade precis som det ska göra i en pizzerna, alltså pizza doft. Bakom disken stod det två utlänska killar som var runt 40 års åldern och tog hjärtligt emot våra beställningar.
"Jag ska ha en Vezuvio" Sa Chaz och Ryan fortsatte snabbt därefter.
"Jag tar en lika dan som han gjorde. Men kan man få kebab sås på?" Killen, som tog beställningarna, knappade in grejorna i sin aparat och sedan nickade sitt svar till Ryan.
"Ni då tjejor?"
"Jag tar nog en Hawaii pizza. Men skulle man kunna få den utan annans?" frågade Kendall. Precis som kassören gjorde mot Ryan, så nickade han svaret.
Chaz, Ryan och Kendall hade beställt, så nu var det bara min tur kvar. Jag hade ju ingen aning om hur pizzerna smakade men jag gjorde en ren chansning. Så jag beställde en Calzone. Jag hade ju såklart ätit Calzone förut. Men alla pizzerior har sin enga lilla smak, så ingen pizza smakade exakt likadant.
När vi alla hade beställt pizzorna så gick vid längst ner i hörnet och satte oss. Chaz och Kendall satte sig på ena sidan. Precis när jag skulle dra ut stolen kom Ryan upp vid min sida.
"Låt mig." Sa han och sedan tog tag om stolen och drog ut den. Jag bugade och tackade innan jag satte mig ner. Ryan sköt sedan i stolen.
"Så, Alyssa. Som om jag förstår det rätt kommer du ifrån Spanien?" Chaz kollade på mig och jag svarade. "Nej, eller min pappa är därifrån. Men jag föddes här i Kanada."
"Men du sa ju att hon hade bott i Spanien?" Chaz kollade på Kendall som satt och himlade med ögonen. "Nej knasboll. Att bo och födas i Spanien är inte lika dant." Han kollade upp i taket och verkade förstå. "Aha."
"Jag har bott i Spanien i tre år. Men sedan fick pappa ett jobb är i Stratford, så då packade vi våra grejor och flyttade hem igen."
"Bra val. För Stratford är ju den bästa staden, eller hur?" undrade Ryan och kollade på dom andra två. Dom båda nickade.
Efter att vi hade väntat i ungefär femton minuter kom dom ut med våra pizzor. Direkt när han hade ställt ner dom på bordet började dom andra tre hugga i direkt. Jag tog upp min kniv och gaffel och började skära maten i bitar innan jag åt upp dom. Den första tuggan var ljuvlig. Osten smällte i munnen och skinkan var varm. Alltså alldeles perfekt.
"Vet du någonting om Stratford, Alyssa?" Den här gången frågade Ryan. Han kollade på mig innan han stoppade in en till tugga puzza.
"Ska jag vara ärlig.. Nej. Ingenting faktiskt. Men ni kanske har något hockeylag eller något."
Ryan, Chaz och Kendall kollade på varandra med en förvånad min. Vänta? Sa jag något fel?
"Nja, något känt hockeylag har vi inte. Men hockey det spelas det. Men jag menar om du vet något känt ställer eller person."
"Nej, är det någon jag ska veta om?" frågade jag och kollade runt på dom.
"Nej, ingen alls."
RYAN'S PERSPEKTIV:
Hade hon ingen koll på Justin? Världens kändaste tonåring. Iallafall nu.
Jag satt på en pizzeria med Chaz, Kendall och Alyssa. Det är första gången jag träffar Alyssa och hon verkar vara en hel schysst tjej. Jag måste erkänna att hon ser väldigt bra ut. Hennes mörka, långa hår som hängde nerför hennes rygg, och det bästa, hennes ögon. Har ni hört talas om kärlek vid första ögonkast? Jag tror det precis hände mig.
Och nu vet jag ju att hon inte använder någon av oss tre - Jag, Chaz eller Kendall - För att komma närmare Justin. Jag kan säga er, det finns tjejer som har försökt. Men vi märker direkt när det är någon som försöker.
Jag kollade på Alyssa som skrattade med Kendall. Jag hade varit för ofukuserad för att förstå vad det handlade om. Men just då kände jag hur min mobil vibrerade. Jag tar upp mig mobil ur byxfickan och läser att jag fått ett nytt textmeddelande, ifrån Justin.
THE MOVE FOR A NEW LIFE - KAPITEL 5
JUSTIN’S PERSPEKTIV:
Idag skulle min sista konserten gå av stalpen innan jag fick ”sommarlov”. Mitt sommarlov bestod av att jag skulle hem till Stratford och bo hos mormor och morfar. Jag skulle också umgås med mina bästavänner Ryan och Chaz. Men i nuläget hade dom inte någon aning om att jag skulle komma hem - och det skulle dom inte få veta heller. Dom hade överraskat mig alldeles för många gånger, så nu var det min tur att överraska dom.
Jag hade nu anlänt till den stora arenan i New York där jag skulle ha min konsert ikväll. Utanför kunde man höra tusentals tjejer skrika mitt namn. Jag kände då hur taggad jag var inför showen och att få se alla mina fans. Korridoren jag nu gick i var ganska smal med bruna väggar. På dom vita dörrarna stod det allas namn som skulle vara med i showen ikväll. Tex, Jasmine Villegas, Legaci – mina bakrunds sångare – och sedan skulle jag överraska alla med Chris Brown. Ska bli kul att se allas förvånade blickar.
Jag öppnade den vita dörren där det stod Justin Bieber på och där inne satt Mama Jam. Mam Jam hjälper mig att värma upp rösten innan konserten tillexempel. I rummet var det varmt och det var kvaft. Jag tog upp fjärrkontrollen som ledde till luftkonditioneringen och tryckte på minska knappen så att kall luft skulle komma ut och kyla ner rummet lite.
När min röst var uppvärmd var det dags för att byta om. Jag gick över till rummet mitt emot där Ryan Good – min stylist – stod och hängde upp mina kläder. ”Zup bro” sa han innan vi gjorde våran handhälsning. Vi små pratade medans jag klädde på mig min första outfit som bestod av: Vita byxor, lila undertröja, vit jacka över det och silver skor.
Jag kunde höra en ljudvåg av ett jubel när jag var på väg att inta scenen. Introt till Love me spelades ur högtalarna och hela arenen släktes. Gröna strålkastare började lysa och konstgjord röst sprutade ut. Jag gick under scenen och gjorde tummen upp åt scenarbetarna som sedan skjussade upp mig. Nu stod jag på scenen i en stor silver kula. Röken började försvinna och silverkulan började åka uppåt. Då såg jag ett masshav utan tonårstjejer som stod och skrek.
My friends say I'm a fool to think that you're the one for me
I guess I'm just a sucker for love
'Cause honestly the truth is that you know I'm never leavin'
'Cause you're my angel sent from above.
Konserten rullade på och jag körde alla låtar. På One less lonely girl kom en tjej med brunt, långt hår och ett stort leende på läpparna ut. Hon fick sätta sig på en pall som stod mitt vid scenen. När en tjej sitter där kommer jag seden med en bukett blommor och gör så att hon känner sig speciellt i några minuter.
Sista låten var baby och jag “låtsades” säga hejdå och tacka dom för allt. Men vad dom inte visste var att Chris Brown snart skulle inta scenen och köra Look at me now.
Precis när jag hade lämnat scenen och personerna tänkte gå började låten spelade och tjejerna skrek nu ännu högre. Både jag och Chris sprang in och körde igen låten. Det måste varit en av dom bästa konserterna jag någonsing gjort.
När konserten var slut gick jag backstage och tackade alla som varit med mig på denna resa och framför allt Scooter som tog mig hit. För om han inte hade hittat mig på youtube så hade jag nog varit en vanlig kille som hade hängt med Ryan och Chaz varje dag hemma i Stratford. På tal om Stratford så gjorde jag mig snabbt i ordning för att sedan skynda mig ut till turné bussen som skulle ta oss till flygplatsen. Imorgon är jag hemma I underbara Stratford igen.
Vad tror ni kommer hända i Stratford? KOMMENTERA!
THE MOVE FOR A NEW LIFE - KAPITEL 4
Jag stod och pratade med Kendall i några minuter innan hon sa att jag skulle följa med hene. Först kändes det lite fel, eftersom jag inte kände tjejen och hade träffat henne för unka 10 minuter medan. Men på något sätt kändes det som Kendall var en tjej som man trivdes med, och kunde lita på. Så jag föjde glatt efter Kendall och vi började gå runt.
”Där har vi kyrkan. Där burkar man gå på söndagar. Om man orkar, vilken inte gör brukar göra, haha.” Jag kollade på den stora vita kyrkan. Kyrkor har alltid varit mäktiga, liksom som man får respekt när man gå in där. ”Sedan har vi stans bästa pizzeria där nere. Du måste bara äta där. Vi kanske kan äta där ikväll?” ”Visst. Men vilka är killarna som vi ska träffa?” frågade jag. ”Chaz, som är min pojkvänn, och sedan Ryan. Världens underbaraste killar.” Kendall log när hon berättade om killarna, så jag forstod att dom betydde något för henne. ”Hur länge har du och Chaz varit ihop?” ”Nästan 3 månader. Fast vi har varit vänner sedan första klass, så ja” svarade hon och kollade på mig. ”Grattis”
”Men Chaz och Ryan kan vara bombade med tjejer ibland, som du vet.” Jag kollade förvånat på henne och försökte tänka efter. Men vad vet jag? Dom kanske var skolan populäraste killar? ”Nej, jag vet faktiskt inte.”
”Så du vet inte vem Chaz Somers och Ryan Butler är?”
”Nej.” Svarade jag lite tyst. ”Borde jag veta vilka dom är?”
”Absolut inte” Svarade hon och sedan fortsatte vi gå runt i Stratford.
Klockan började närma sig 3 på eftermiddagen när Kendall och jag bestämde oss för att gå hem till mig. För hon ville se hur jag bodde, sedan skulle vi göra oss i ordning för kvällen.
Vi började vandra hemåt och snart var vi untanför mitt hus. VI gick uppför entrén och jag märkte att bilen inte stod på garage uppfarten. Men jag brydde mig inte så ycket utan öppnade ytterdörren och vi klev in.
”Du skojar?” var det ända Kendall fick ur sig när hon så innehållet av huset. ”Jag vart lika förvånad som dig när jag såg det första gången.” SA jag och sedan slängde jag av mig väskan vid dörren och sedan sprang vi upp för trappan och in i mitt rum.
”Erat hus borde vara bland dom finaste i Stratford.”
”Haha, kanske. Men pappa fick det genom hans jobb.” svarade jag och satte mig på sängen. Kendall gick runt och utforskade rummet.
”Bor du ensam med dina föräldrar?” frågade hon och ställde sig framför spegeln och kollade sig själv. ”Japp. Jag har bott i Spanien i tre år tills pappa fick jobb här” ”Spanien? Como estas?” ”Haha, bien gracias. Y tu?” Kendall kollade upp på mig med en blick som visade att hon inte förstod. ”Bra tack, hur mår du då?” Översatte jag till henne. Hon skrattade lite inna hon gick fram till mig garderob.
”Vad ska du ha på dig ikväll?”
”Jag vet inte, jag tar väl mina ljusa jeans short, och sedan ett vitt linne” svarade jag.
Kendall höll fram plaggen jag hade sagt och gav dom till mig.
”Kan jag få låna något?” frågade hon. ”Självklart” svarade jag och hon började kolla.
Tillslut tog hon fram en randig tröja och jeans short, hon med.
Efter att vi varit hemma hos mig i ungefär en timme hade vi fixat klart allting. Vi hade plattat håret, sminka oss och tillochmed ätit godis. Jag var ”beronde” av godis, speciellt Swedish fish. Dom är så grymt goda.
”Är du klar?” frågade jag Kendall. ”Japp, let’s go” svarde hon och vi började gå ut ur rummet ner till dörren.
THE MOVE FOR A NEW LIFE - KAPITEL 3
Jag vaknade av fågel kvitter utanför fönstret och solen lyste starkt. Jag kollade på klockan som stod på sängbordet och den visade 10:23. Jag satte upp i sägen och sträckte lite försiktigt på mig. Jag började sedan ta av mig nattlinnet för att sedan sätta på mig mina kläderna jag skulle ha idag. Innan jag hade gått och lagt mig igår hade jag tagit fram kläderna som låg fint upplagt när man öppnade garderoben. En vit tröja med korta jeans shorts skulle passa fint idag, speciellt när det var fint väder. Håret satte jag bara upp i en sned fläta och som dekoration tog jag mitt kors halsband och hängde det över halsen. Jag kollade mig en gång i spegeln innan jag öppnade dörren och börja gå ner mot köket för att ta någonting att äta.
"Sovit gott?" frågade mamma när jag öppnade kylskåpet. "Japp, riktigt bra faktiskt. Du själv?" Jag tog ut mjölken och ställde den på diskbänken. " Jo, jag har sovit bra jag med." Jag nickade som svar och sedan tog fram några mackor. Frukost är inte riktigt min grej, men jag är tvungen att äta det. Annars kommer mamma med sina kunskaper om att frukost är den bästa måltiden på dygnet. Om man inte äter det mår man inte bra resten av dagen, och sedan rullar det på..
Mackan var verkligen inte lockande att ära när den log där.. Tuggorna blev som deg och jag tvingade mig själv att svälja. Med bestämde tuggor var mackan snabbt uppäten och jag drack upp mjölken. Jag reste mig sedan ifrån bordet och gick fram till diskmaskinen och ställde in glaset och tallriken.
Jag öppnade dörren till "sminkrummet" och satte mig framför spegeln. Men först och främst måste man göra det viktigaste, tvätta ansiktet.
Jag började sedan med en lotion som skulle mjukna upp huden, innan man tar på foundation. Men eftersom det är solar och man vill bli brun, tar jag inte sånt på sommaren. Istället fokuserade jag mig på ögonen. Jag började med en lätt ljus ögonskugga. Sedan skuggade jag lite med en mörkare brun. Inte så jätte mycket, men ända så att det syns.
Efter det tog jag det mest vanliga, mascara och eyeliner, efter det var jag klar att utforska Stratford!
"Jag går nu" ropade jag till mamma innan jag for ut ur huset. Jag luktade in sommar känslan och log. Jag började gå och kom ner till en gata och stannade upp. Jag kunde inte bestämma mig för vilken väg jag skulle ta, men jag gick åt vänster för jag kunde gå höger nästa gång. Folk gick på gatorna och verkade vara allmänt glada. Någonting speciellt idag? Kanske första semester dagen? vad vet jag.
Jag gick runt och kollade. Det var fina huset överallt och många fina parker. Många satt och bara pratade på det gröna, friska gräset. Några spelade basket och några såg ut att sova.
Jag tog upp min blackberry och gick in på Twitter. Twitter visste jag faktiskt om, trots att Spanien är lite efter med grejor så hade jag skaffat Twitter. Men jag kan väl inte säga att jag är någon större twittrare. Men jag tryckte upp tweetknappen och började knappa in. " Lovin' my new home"
Precis när hade tryckt på skicka kände jag att jag gick in i någon. Vi både uttyckte ett "aj" och vände oss om. Där stod en söt tjej, brunt långt hår hängande ner över axlarna. Hon hade ett vitt linne, jeans short med USA märke på. Hon hade en systemkamera runt ena axlen.
"Oj, förlåt. Det var inte meningen!" sa jag snabbt efter och försökte låta så ledsen som möjligt. " Det gör ingenting. Jag fattar väl att det inte var med mening." svarade hon och log lite smått. Precis när jag skulle gå fortsatte hon.
"Kendall" sa hon och räckte fram sin hand. Jag tog tag om handen och skakade. "Alyssa"
"Du är ny här va?"
"Japp. Jag flyttade hit igår. Så det är första gången jag ser Stratford."
"Okej, Välkommen hit!" sa hon och slog ut armarna som ett välkomnande.
"Tack antar jag att man säga?" Vi båda började skratta lite och sedan blev det tyst.
"Men ska du göra något ikväll? Annars kan du ju hänga med mig, min pojkvän och min bästavän. Dom är killar och hur snälla som helst, jag lovar!" frågade hon och kollade sedan på mig. "Om du vill alltså? Jag menar, om du inte vill vara ensam för evigt?" Vi båda började skratta åt den sista kommentarer och jag nickade svaret till henne.
"Awesome" svarade hon.
Svar till Saga! ♥
Seriöst, jag blev så - förlåt att jag svär - jävla glad när jag läste den här kommentaren! När jag kom hem och får se en sådan här kommentar! Dagen kan inte bli bättre. Och tack så grymt mycket Saga, I ♥ YOU!
Nästa kapitel får ni ikväll, ska bara kolla idol sedan ska jag skriva ett :)
THE MOVE FOR A NEW LIFE - KAPITEL 2
Först trodde jag att huset var ett "typiskt" familjehus som jag alltid bott i. Men när jag klev in i huset spärrades mina ögon upp och jag tappade hakan. Huset var det finaste jag sett. Inredningen, storleken och ja nästan allt. Direkt när man kom in möttes man man av en två trappor. Ena låg längst till vänster och den andra precis bredvid, men den ena gick ner, medans den andra gick upp mot övervåning. Jag fortsatte sedan gå runt och kolla i huset. Vardagsrummet var perfekt, köket var perfekt. Allt var perfekt.
Alla tre, mamma jag och pappa, gick runt och beundrade huset. Vi hade inte fått se huset innan eftersom pappa hade fått huset av hans nya jobb. Så dom hade inrett hela huset. Pappa hade fått säga ungefär hur han ville ha det med färger, möbler osv. Men ingen hade trott att det skulle vara så här fint.
Jag gick sedan uppför trappan och möttes utan ännu en hall. Men den var inte så stor. När man hade kommit uppför trappan såg man hyllor åt höger och sedan två vita dörrar med guldfärgade handtag. Dörrarna låg bredvid varandra men jag valde att öppnade dörren till höger först. Jag möttes av ett ganska litet rum med vita väggar. Sängen låg vågrät emot fönstret och bredvid sängen var ett skrivbord med min dator på. Jag ställde mig mitt i rummet när pappa kom in."Blev det bra" frågade han och la ena sin hand på min axel. "Det blir jättebra. Tack pappa" svarade jag och kollade upp med ett leende på läpparna. "Vad bra. Vi finns därnere om det är något." Han pussade mig på hjässan och sedan försvann han ut.
Jag drog fram min ljusröda resväska och öppnade den försiktigt. I den låg dom flesta av mina kläder, men dom kläderna som inte fick plats låg i en annan väska. Jag började ta ur kläderna och la dom på min säng. Och sedan skulle dom i i garderoben. Jag kom då på att jag glömde kolla vad som fanns i andra dörren. Så jag började gå mot dörren och öppnade den, sedan ut i hallen och öppnade den andra. Jag öppnade dörren och det första jag ser är en stor spegel med spotlights runt om. Jag sken upp i ett leende när jag såg alla skönhetsprodukter som låg under, är det någonting jag älskar så är det skönhet. Så vill säga, lotion, smink av alla smaker, plattänger, ringar, halsband. mm.
När klockan började närma sig åtta tiden på kvällen byte jag om till mig ljusblå mjukis dress. Det finns inget skönare än att dra på sig mjukis byxor, eller tröja, på kvällen och bara gosa ner sig framför teven eller lägga sig med bärbara datorn. Men idag bestämde jag min för att umgås lite med mamma och pappa. Så jag gick ner och satte mig i soffan bredvid mamma som läste tidningen.
"Är du nöjd med huset?" frågade mamma och lade sedan ner tidningen och kollade på mig. "Mer än nöjd. Jag har nog aldrig sett något finare hus". Pappa, som verkade helt inne i någon dokumentär på teven, vände sig om. "Det har vi mitt nya jobba att tacka för." "Kan nog inte tacka dom nog." svarade jag.
Vi alla fortsatte kolla mot teven. Dokumentären pappa verkade vara fast vid handlar om båtar, vilket roligt program..
"Vad ska vi göra imorgon?" fortsatte jag sedan att fråga. "Pappa och jag ska väl fixa i ordning lite i huset, jag menar att packa upp våra grejor och så. Dudå?" frågade mamma.
"Jag tänkte gå runt och kolla lite. Se hur samhället ser ut." "Bra idé. Kanske du träffar på någon som du lär känna" Jag nickade som svar till mamma innan jag reste mig ur soffan för att gå upp till mig rum igen. Men när jag reste mig upp kände jag hur trött jag var, så jag bestämde mig för att gå och lägga mig. Så jag gav både mamma och pappa en godnatt puss och sedan gick jag upp till toan och började göra mig i ordning för ett nattsömn.
Jag vet att kapitlerna inte blir så lång nu, men dom kommer bli längre. Lovar!
Kommentera!
THE MOVE FOR A NEW LIFE - KAPITEL 1
Ända sedan jag var liten har jag kunnat prata flyttande spanska, så att börja skolan där var inget problem alls.
Men nu ska jag berätta lite om mig själv. Alyssa Jenner heter jag och föddes årtalet 1995. Jag är alltså för tillfället 15 år. Jag är runt 1,68 cm lång och har mörk brunt hår. Jag är som sagt halvt spanjor. Jag skulle nog kunna säga att jag väldigt spontan, blir lätt arg och är blyg ibland.
Innan jag flyttade till Spanien bodde jag i Ottawa som är Canadas huvudstad. Där gick jag i skolan och var vilken vanlig tjej som helst. Hade många kompisar, träffade killar och bara umgicks. Tills pappa ville ha förändring i sitt liv och bestämde sig för att flytta till Spanien. Först ville jag inte riktigt, eftersom jag skulle få lämna allt. Alla kompisar, mitt hus, nästan hela mitt liv som jag hade bygg upp där. Men senare sen så jag fram emot det. Jag skulle få bygga upp ett nytt liv, med spanjorer.
Min mamma och pappa heter Alejandro och Megan. Som jag sa tidigare så är pappa ifrån Spanien och Mamma är ifrån Canada. Mamma och pappa träffades först gången i Spanien, på en marknad. Pappa stod och sålde grönsaker medan mamma var på tjejresa med sina väninnor. Och vips, 15 år senare har dom.. mig. Deras ända barn.
Efter tre år i Spanien fick pappa ett samtal som skulle förändra våran vardag i Spanien. Pappa vart erbjuden ett jobb i Canada igen. Jag har fortfarande ingen koll på vad jobbet handlar om, men han har skjorta och slips varje dag och tjänar för bra. Så efter mycket om och men bestämde sig familjen Jenner att flytta tillbaka till Canada igen.
Och här är vi, i bilen påväg till Canada igen. Men inte till samma stad, utan Stratford.
Vet ni vart det ligger? Troligtvis inte eftersom det är en liten stad. Jag som hade bott i Canada hade knappt hört talas om det. Eller jo, kanske i geografin i skolan.
"Är du vaken?" Hörde jag mammas ljuva röst fråga. Jag öppnade sakta ögonen efter att ha sovit en liten stund. Jag kollade ut genom fönstret och solen lyste genom glasrutan. Jag antog att vi snart var framme vid vårat hus. Jag lutade huvudet mot huvudstödet och lyfte upp mobilen för att se om jag hade fått något sms. Men samtidigt som jag kollade igenom den kom jag på att ingen skulle skicka till mig. Mina förra kompisar som jag hade i Ottawa hade jag tappat kontakten helt med, och dom i Spanien skulle jag nog inte heller ha så bra kontakt med. Kanske Jason, min bästa vän ifrån Spanien. Hade var också ifrån Amerika, fast han var ifrån Florida. Men dom hade, precis som vi, flyttat till Spanien på grund av jobb. Pappa hade alltid trott att det var någonting på gång mellan mig och Jason, men vad han inte förstod var att killar och tjejer kan vara vänner utan att vara tillsammans.
"Och vi är framme" Sa pappa samtidigt som hade körde uppför huset. Huset så faktiskt väldigt mysig ut. Huset var ljustgrått men en välkomnande entré. Bakom huset såg det ut som det var skog, men man vet aldrig.
Pappa parkerade bilen och vi alla klev ut. Pappa tog upp nycklarna ur fickan och vi gick fram till dörren. Han stoppade in nyckel i nyckelhålet och vred om. Ett klick hördes och dörren öppnades.
"Välkomna hem, familjen Jenner!"
Ska låte er avgöra :)
Som ni ser över så ska jag låte er bestämma en sak :)
Tjejen ni ser på bilden kommer vara huvudrollen. Men jag har ett problem. Jag hade tänk ut ett namn jag ville ha, men jag har fått kommentarer av en tjej som vill att hon ska heta något annat.
Så NU är det eran tur och säga.
VAD SKA TJEJEN HETA? Det finns två alternativ.
Jag ville att tjejen skulle heta Alyssa, men Amanda ville att hon skulle heta Dolly.
SÅ KOMMENTERA NU VAD NI VILL ATT HON SKA HETA :D
Alyssa eller Dolly?
Ni röstar, ni får bara rösta en gång :)
Chapter 41 - The End.
- Det är skönt att du är hemma nu.
- Det är skönt att ha dig i min närhet. Svarade Justin.
Jag flätade samman våra fingrar och vi fortsatte gå i flyplatsen. Jag gick och lutade mitt huvud mot Justin's axel, och kunde inte vara mer lycklig nu när han är hemma. Vi fortsatte nerför alla trappor och gick ut backvägen, eftersom vi inte kunde gå vanlig vägen då alla fans var där och väntade.
- Vad ska vi göra nu då? frågade Justin och kollade ner på mig.
- Vi ska hem till mig nu, och jag har bil.
- Låter perfekt.
- Scooter, Kenny! Både Kenny och Scooter vände sig om.
- Vi ska hem till Steph nu, så vi behöver inte åka med er.
- Nu? Ska ni inte med till hotellet först och lämna dina grejor? frågade Scooter.
- Nej, och förresten så ska jag inte ha ett hotell rum. Jag sa ju att jag skulle bo hos Steph.
Scooter nickade bara på huvudet och fortsatte sedan gå mot deras bil dom hade ordnat.
Justin och jag fortsatte gå och var sedan framme vid min bil.
- Ska du eller jag köra? Jag kollade på Justin med en blick " som vadå att tjejer inte kan köra".
- Jag kan köra bil, jag har faktiskt skillz.
- Visa mig då.
Justin hoppade in i passagerar sättet och jag framför ratten. Jag startade igång bilen och sedan körde iväg.
Efter 10 minuter var vi framme och körde uppför gargareuppfarten och parkerade bilen.
- Du var bättre än vad jag trodde. Sa Justin och spände upp hans bälte.
- Vad ska det där betyda? Sa jag och slog till honom löst på axel, på skoj.
Han skrattade till och sedan öppnade han dörren och gick ut.
- Mamma, hallå? ropade jag och vi gick innanför dörren.
- Här är jag! svarade mamma.
Jag började gå emot köket där jag hade hört hennes röst. Justin drog upp sina byxor lite, och sedan gick han efter.
- Vi är hemma.
Mamma vände sig om och kollade först på mig och sedan på Justin. Hon gick närmare oss och Justin drog fram sin hand för att hälsa.
- Justin.
Mamma kollade på handen, men hälsa det gjorde hon inte. Istället öppnade hon sin famn och kramade om Justin. Justin Vart nog först lite förvånad men kramade sedan tillbaka.
- Du ser precis lika dan ut som du gör i tidningarna.
- haha, det var väl skönt att höra. Skrattade Justin fram.
- Men nu ska jag inte störa er. Sa mamma och började gå iväg mot vardagsrummet. Jag tog tag om Justin och sedan gick vi upp för trappen in till mig rum. Justin kollade sig omkring medans jag stängde dörren.
- Sött rum.
- Haha, kul.
- Vadå? jag var seriös.. sa Justin och hans munipor började sakta gå uppåt.
Jag kollade bara på honom och sedan jag fram till balkong dörren och öppnade den. Jag kände den svala vinden komma emot mig, men ändå bestämde jag mig för att gå ut och ställa mig på balkongen. Jag gick fram till räcket och kollade ut över Atlanta. Som tur är ligger mitt hus lite utanför själva staden. Men min utsikt var en av dom bästa. Men såg ut över staden, inte allt, men lite.
Jag känner hur någon bakifrån omfamnar mig och lägger sina händer på min mage. Jag känner Justin underbara doft och sedan lägger han sin haka på min axel.
- Undra hur våra liv skulle se ut om vi aldrig träffades?
- Jag skulle nog fortfarande grumla om mitt liv. Svarade Justin.
- Undra om Emily fortfarande skulle finnas vid min sida. Eller Sheldon..
- Sheldon? Vänta, va?
Justin släppte tagot om mig och ställde sig nu mitt emot mig.
- Jag orkar inte.'
- Babe, vad har hänt?
- Okej, jag ska försöka berätta. Du vet när hon och jag skulle ha tjejekväll? Men iallafall, vi hade det jättekul och så. Men efter det så började vi prata sällen och tillslut hälsade vi inte på varandra. Jag tror vi båda kände för att det var bäst så, jag har absolut ingen aning varför, men gud kanske vet.
Men jag har ingen..
- Du har mig, och kommer alltid ha. Du har din mamma, du har...
- Jag har ingen mer Justin. Dom två personerna jag älskade av hela mitt hjärta är döda och kommer aldrig med att finnas här.
Jag kände hur ögonen började vattnas och Justin kramade om mig, hårt.
- Dom finns där uppe, och håller koll på dig. Dom älskar dig.
Jag kollade upp mot himlen som var fylld med stjärnor.
- Och jag älskar dom.
NÄSTA DAG:
Igår hade vi inte gjort så mycket mer efter balkong vistelsen. Justin hade varit så trött så han
hade somnat och jag hade kollat film.
Jag vaknar upp och ser den mest älsk värda personen som finns precis framför mig.
- Godmorgon sömntuta.
- Godmorgon på dig med. Svarade jag och kysste honom lätt på munnen.
Justin reste sig upp och jag ser att han redan hade klätt på sig.
- Vart ska du?
- Glömde säga det igår, jag har en intervju om en timme, sedan har jag en överraskning till dig.
- Vad?
- Men det kan jag väl inte säga? då blir det ju ingen överraskning?
Han kysste mig hejdå innan han sprang nerför trappan och lämnade huset. Jag bestämde mig då för att kliva upp ur sängen och gå ner till mamma.
- Varför hade han så bråttom?
- Han skulle på intervju.
- Jaha.
Jag gick och satte mig bredvid mamma som satt och läste tidningen vid frukost bordet. Jag tog åt mig en macka och började bre den med smör. Jag hällde sedan upp den sista apelsin juicen som fanns kvar.
- Vad gjorde ni igår kväll då? Frågade mamma men fortsatte hålla blicken i tidningen.
- Ingeting, Justin somnade ganska snabbt.
- Så ingenting annat?
- Vad vill du får fram?
- Ungdomar som gillar varandra ka-
- Sex? Om vi hade sex? Och svaret är nej, det hade vi inte.
- Okej, jag måste hålla koll lite. Du är ju trotts allt bara en tonårig.
- Haha.
- Men om ni någon gång har det, använd skydd.
- MAMMA!
- Jaja, jag ska vara tyst.
Efter 4 timmar framför tv kände jag hur min mobil vibrerade till. Jag tog upp mobilen och det stod att det var ett nytt meddelande från Justin.
* Åka till vårat hotell. Där kommer Ryan G stå och möta dig. Han ska hjälpa dig med en sak. Puss*
- Va? vad nu? tänkte jag för mig själv men jag gjorde som Justin hade sagt och åkte till hotellet. Jag gick snabbt upp på mitt rumo ch byte om till jeans och t-shirt. Jag satte sedan upp håret i en tofs och sedan drog jag några drag med mascaran.
Jag gick sedan ner och greppade tag om bilnycklarna.
- Mamma, jag sticker!
- Jaha, okej!
När jag var framme mötes jag av Ryan, precis som Justin sagt, och vi gick in i hotellet. Vi pratade lite om hur vi har haft det, och såklart ville jag att Ryan skulle säga vad vi skulle göra. Men han vägrade.
Vi kom fram till ett hotell rum och när vi öppnade så stod det en 40- årig kvinna vid dörren.
- Det här är Ashley och hon ska hjälpa mig.
- Hjälpa dig med vad?
- Vi ska fixa iordning dig nu, men sitt bara tyst och låt oss göra vårat jobb.
Jag nickade och bara följde efter. Ashley hade radat upp massa med produkter på ett bord. Hon visade mig att jag skulle sätta mig ner på stolen och så fort jag hade gjort det började hon sminka mig. När foundation, puder, rouge, olika slag ögonskuggor, eyeliner m.m var på var hon klar. Hon hade ingen spegel framme så jag kunde inte se hur jag såg ut, men jag anade att det såg ganska bra ut.
- Du kan gå till Ryan nu. Sa Ashley.
Jag gjorde som hon sa och gick till Ryan, där jag möttes av ibland den finaste klänningen jag någonsin sett.
När jag var klar hade Ryan stressat mig in i bilen med honom och kört mig till ett ställe med massor personer. Mina tankar bara flög runt i mitt huvud av funderingar. Men när jag såg massor med fotografer och personer som stod och poserade framför slog det mig, en gala.
Ryan och jag stod nu mitt i folkhavet och det såg ut som han väntade på någon.
- Vad gör vi har Ryan? och var är Justin?
- Du får se. Men kom!
Ryan drog med mig och helt plötslig sa han:
- du ska ut nu.
- Va vart?
- Där. Sa han och pekade ut mot röda mattan.
- Själv, skulle inte tro det.
- Du får se, men du måste ut.
Ryan drog ut mig på mattan och jag möttes av bländade blixtrar och personer som ropar för att dom vill att man ska kolla in i deras kamera.Jag ställde mig och poserade framför kameran när jag känner hur någon lägger handen om mig. Jag kollar upp och ser Justin står och ler emot mig.
Jag kollar sedan tillbaka mot kameran och ler stort.
När vi båda hade gått av mattan så slängde jag mig runt hans axlar och gav honom en varm kram.
- Du vart förvånad va?
- Skapligt. Svarade jag och kysste honom.
Vi fortsatte sedan in mot arenan där själva galan skulle hållas. '
Galan var slut och jag var hemma, jag var hur trött som helst. Jag ville bara slänga av mig klackskorna eftersom jag hade så ont i fötterna. Och klänningen eftersom det alltid är skönast att ha mjukisdress på sig hemma.
Justin hade stannat kvar på en efterfest med Scooter och alla dom, men jag kände inte för det och då bestämde mig för att åka hem. Men Justin skulle komma hit efter, så jag lär antagligen få sitta och vänta på honom.
När jag inte hade något att göra så gick jag upp på mitt rum och satte igång datorn. Jag loggade in på facebook och hade fått flera vänförfrågningar, men jag accepterade inte dom jag inte kände. NÄr jag hade kollat klart facebook gick jag in på twitter, och inte vilken twittersida som helst utan Justin's.
Jag läste dom senaste tweetsen och han hade skrivit om hur fantastisk kväll han hade haft det. Men det var ett specielt tweet jag fastnade för. När jag läste det kunde jag käna hur mitt hjärta blev ännu större och han tog upp all plats.
För jag visste att han alltid kommer finns i mitt hjärta.
"You've got that smile that only heaven can make"
HÄR MED FÖRKLARAR JAG NEXT TO YOU AVKLARAD!
Äntligen, säger jag.. haha, nejmen detta kapitel vart inte så bra som jag hade tänk. Ni får ursäkta, men jag orkade inte skriva om det. Jag vill började skriva på den nya novellen nu :D
men hoppas ni blev nöjda? :)
Och tack för alla kommentarer på denna novell, jag blir lika glad varje gång någon kommenterar! Puss!
Otursdag nummer 1
Sedan tappade jag mitt glass mjölk i matsalen idag ( bland det pinsamaste jag har gjort ), men som tur var det inte så många där.
Och när jag kommer hem så märker jag att jag glömde publisera mitt kapitel igår kväll, ska leta upp det på datorn ( skriver det i word först) och det finns inte!! jag har letat över allt.. Så nu får jag sitta och skriva om det.
Jag som vart nöjd med det </3
Men aja, ville bara skriva det här. Hör egentligen inte till men nu vet ni varför det inte har kommit något kapitel :)
Hoppas ni hade en bättre dag än jag hade..
Update!
Ikväll så ska jag kolla på idol, efter det får vi se om jag orkar skriva något.
Imorgon ska jag på begravning vid 12.00 och sedan är det fika efter det, så vet inte när jag kommer hem och då kanske jag inte kan skriva ett kapitel.
Söndag, då kommer iallafall ett kapitel, det kan jag lova!
Hoppas ni förstår, och tack för att ni står ut med den sämsta uppdateringen!
Update!
Ikväll så ska jag kolla på idol, efter det får vi se om jag orkar skriva något.
Imorgon ska jag på begravning vid 12.00 och sedan är det fika efter det, så vet inte när jag kommer hem och då kanske jag inte kan skriva ett kapitel.
Söndag, då kommer iallafall ett kapitel, det kan jag lova!
Hoppas ni förstår, och tack för att ni står ut med den sämsta uppdateringen!
Chapter 40 - I've missed you.
NÅGRA MÅNADER SENARE:
Justin och jag hade hållit kontakt ända sedan dagen vi återförenades igen. Den här tiden har varit bland det bästa jag någonsin upplevt. Varje gång jag kollar på Justin känns det som först gången. Fjärilarna finns fortfarande kvar, och kommer alltid att göra.
Justin hade nu avslutat sin tour och skulle komma hem till Atlanta. Jag hade varit med honom några veckor, men jag var tvungen att åka hem för att inte vara bort allt för mycket ifrån skolan.
Skolan hade fungerat ganska bra, men skolan har aldrig varit något för mig. Alla läxor, upp tidigt på morgonen och sedan gå hur många timmar som helst. Ända sedan Emily försvann har jag inte haft en enda i skolan. Utan varenda rast har jag pratat eller sms: at med Justin, om han inte var upptagen förstås.
Idag var dagen Justin skulle komma hem, hans flyg skulle landa exakt 19.00. Men vi alla vet att flyg inte håller tiderna. Just nu satt jag i skolan och räknade tråkig matte. Jag har på något sätt alltid förstått matte. Som just nu jobbade vi med stapeldiagram, liksom hur svårt är det?
Vissa tyckte i alla fall det, speciellt personerna i min klass, eftersom Mr. Gilbert alltid skulle ha genomgångar. När personer inte förstod eller inte kunde svaret fick jag alltid svara, för han visste att jag kunde.
När den riktigt långsamma fredagen var över var klockan 15.50. Jag gick ut ur skolan med ett leende. Alla kollade på mig med konstiga blickar, men ingen visste varför.
Jag skulle träffa den personen jag älskar mest.
När jag var hemma slängde jag av mig skorna och jackan och sprang uppför trappan. I mitten stod mamma och kollade med en glad blick på mig. Hon förstod precis varför jag var så glad.
- Gumman, Han kommer ju inte förens tre timmar. Så du kan ta det lugnt.
- Jag vet, men jag kan inte stå still.
- Haha, ni är allt för söta.
Jag fortsatte förbi mamma upp på mitt rum. Jag hade redan dagen innan tagit fram mina kläder, en vit/svart randig tröja och jeans shorts. Det var ju trots allt slutet av Majmånad.
Jag gick sedan in i badrummet och tog mig en snabbdusch för att fräsch till mig lite.
När jag hade duschat klart gick jag tillbaka till rummet och började göra mig i ordning. 
Efter två timmar var jag klar med allt. Jag hade plattat håret, tagit på mig mina kläder och sminkat mig. Jag märkte då att det var en timme kvar tills Justin skulle landa, och det tog bara tio minuter med bil till flygplatsen. Så jag tog min MacBook och satte mig i sängen. Jag startade upp den och varje gång start bilden kom upp högg det till lite i mitt hjärta av sorg. Som skivbords bakgrund hade jag mig och Emily. Det gjorde ont och saknade blev bara större och större för varje gång, men jag vägrade att byta bakgrund. 
Jag satt och kollade facebook och twitter. Justin hade skrivit för två timmar sedan.
” Going home today, gonna be a special night.”
Jag lös upp i ett leende och fortsatte kolla runt. Såklart var det mycket frågor vad Justin skulle göra för något ikväll. På något sätt kändes det skönt att Justin’s fans inte visste så mycket om mig. Visst, bilderna ifrån Gallerian hade kommit ut, men man hade inte sätt mitt ansiktet så mycket, vilket var väldigt skönt. Annars hade jag väl fått hur mycket skit som helst.
Jag ryckte till av mammas knakning emot min dörren.
- Kom in
- Måste du inte åka nu?
Jag kollade snabbt på klockan som visade 18.35. Jag stängde ihop datorn och la den på skrivbordet. Jag gick sedan förbi mamma som fortfarande stod vi dörren. Jag rusade nerför trappen och slängde mig min convers. Jag letade sedan upp bilnycklarna och sa snabbt hejdå till mamma innan jag började gå mot bilden, men ett stort leende på läpparna.
Jag startade igång bilen och körde iväg mot Atlantas flygplats. Radion spelades In My head av Jason Derulo. Jag höjde volymen och började sjunga med.
In my head, I see you all over me.
In my head, you fulfill my fantasy.
Youll be screaming no.
In my head, its going down.
In my head, its going down.
In my head. Yeah. In my head. Oh yeah
Efter 10 minuter var jag framme och parkerade bilen ganska nära ingången. Utanför ingången stod det två vakter med massor tjejer som skrek.
- Snälla, sluta skrika. Sa jag lite lågt för mig själv och gick förbi dom. Jag kollade snabbt bak och då slog det mig. Tjejorna var ju här för Justin, precis som jag. Varenda tjej hade skrivit Justin i pannan och hade stora skyltar där och hade gjort olika collage med Justin ansikte på. Men det var ett collage mina ögon fastnade på. Med stora bokstäver stod det:
”Leave the girl you was with at the mall, she don’t deserve you..”
Det högg till I hjärtat, jag har aldrig känt den känslan förut. Jag kände tårarna var på väg med försökte snabbt ta bort dom. Inte ska en liten tjej förstöra den här stunden jag har väntat på.
Det var fullt med folk inne i flygplatsen. Jag försökte leta upp flyget som Justin åkte med. Tillsut hittade jag det och på skärmen stod det avgång 34. Jag började gå emot avgången och åkte minst tre rulltrappor för att kunna komma dit.
När jag hade kommit fram stod jag inte ensam, utan andra person som antagligen väntade på deras son/dotter/föräldrar.. vad vet jag.
klockan visade 18.54, så alltså skulle Justin komma när som helst. Jag gick bort till en ledig plats vid väggen och lutade mig mot den. Jag tog upp mobilen och började spela Angry Birds. Ett spel som Justin hade tvingat mig att ladda ner. Men jag fattade inte så mycket, eller jo, att man skulle få ner byggnader med fåglar? Varför vad det så roligt.
Börja lyssna på låten här..
Jag kollade sedan upp och ser att personer började komma upp ifrån gången. Många hade mycket packning och många hade bara en väska. Mer och mer personer började svämma ut, men ingen Justin.
Det började blir färre och färre personer som kom ut, och då började jag tänka efter. Har jag verkligen kommit rätt? Skulle han komma den här tiden? Skulle han inte komma idag?
Just då, ser jag en kille jag känner inge mycket väl, Justin. Han gick där med alla i hans crew efter sig. Han kollar upp och får syn på mig. Han skiner upp i världens sötaste leende. Jag började springa det slalom mellan alla personer och började närma mig Justin. Jag började springa fortare och fortare för varje kliv. Justin stannar upp och stäcker ut sina armar och jag hoppar upp i hans famn. Vi håller fasta grepp om varandra och hans började snurra runt. Hans fortsatte snurra tills han stannade och släppte ner mig. Jag kände en tår sakta började glida nerför mig kind. Justin sätter sina händer vid mina kinder och torkar bort den.
- Jag har saknat dig.
- Jag har saknat dig med. Svarade jag och sedan pressade jag mina läppar emot hans.
Hum, blev inte riktigt nöjd med slutet, men kunde inte fortsätta eftersom det känns som jag snart dör av huvudet värk. Men jag tror inte det här är sista.. Eller vad tycker ni? :D
Detta kapitel förtjänar MÅNGA kommentarer!
Svar till Saga: Nej, Selena Gomez kommer inte vara med i nästa novell :)
Svar till Amanda: Hmm, jag har redan kommit på ett bra namn. Men jag ska fundera på namnet för föreslog och se om någon bi-roll kan få det :)
Ny Novell!
Är det bara jag som har tröttnat riktigt mycket på "Next To You" novellen med Stephanie? Det har iallafall jag så jag kommer börja på en ny:) Den nya kommer vara med väl skriver och var bättre.
MEN jag kommer skriva ett sista kapitel på NTY så attt det blir ett avslut, sedan kommer jag börja på den nya!
Är det någon av er som har en gissning vem som kommer spela huvudrollen? ;) ingen annan, och då menar jag ingen annan, har haft henne. Ganska svårt va? ;)
Den som gissar rätt får en länkning! :D
Chapter 39 - At The Mall
- Vadå? Känner du henne Justin?
- skojade bara.. Jag känner henne inte. Men jag vet vem hon är.
- Det tycker hon nog är coolt. Att den stora popstjärnan Justin Bieber vet vem Sheldon är.
- Haha.
- Men hur?
- Hennes pappa är ganska känd inom bilindustrin, och så har hon varit på galor jag har varit. Så jag har sett henne.
När vi var framme vid köpcentrumet parkerade Justin bilen och vi började gå mot ingången.
När vi kom in var det inte så mycket folk. Även om det var Lördag. Vi började gå runt och kolla i olika affärer. Justin ville kolla på kepsar så vi gick till närmaste affär, och rummet fylldes med kepsar, hattar, mössor precis när man kom in.
- Himmelriket! Utbrast Justin när vi kom in.
Jag slog till honom lite löst på armen och skrattade.
- Men du är mitt liv. Sa Justin och kollade rakt in i mina ögonen.
Jag la huvudet på sne och log. Justin bet sig läppen och började gå mot mig. Men jag backade lite smått så han skulle förstå.
- Vi är i köpcentret Justin. Och alla vet vem du är. Om jag skulle kyssa dig nu, skulle alla dina beliebers få spader på mig och vilja döda mig. Och det vill du väl inte?
- Om dom skulle vilja döda dig så är dom inte mina beliebers.
Jag slängde mig runt hans axlar och kramade honom.
Precis när jag kramade Justin hörde vi ett klick ljud. Justin kollade åt sidan och där stod en person med en mobilkamera.
- Hey! Du, om du vill ta kort kan du väl fråga? Röt Justin och personen försvann lika fort som att öppna munnen.
- Jag blir så trött. Inget privat liv.. fortsatte Justin.
- Se det från den ljusa sidan Justin. Du är inte omringad av personer med mobilkameror nu. Vad jag ser är det bara personer som går förbi och bryr sig om sig själva.
Jag kollade på Justin och sedan kände jag hans läppar emot mina. Men jag drog snabbt bort mig ifrån honom.
- Justin, inte nu.
- Du ska alltid vara så försiktigt, men det är därför jag gillar dig.
Justin kramade om mig en sista gång innan vi fortsatte.
När vi hade shoppat gick vi tillbaka till bilen. Men vi var inte ensamma. Utan där stog det två paparazzi och tog kort för fullt. Justin ställde sig brevid mig och viskade i mitt öra:
- Gör dig van och bara le.
Det här är nog det kortaste jag någonsin kommer skriva.. Men jag är sjuk. Har feber, så det här var jobbigt att skriva. Men får se om ni får ett till ikväll..
Kommentera, för om ni kommenterar så kanske jag börjar må bättre och kan skriva mer åt er! :D
Chapter 38 - You Know Who She Is?
Jag gick sedan ut från badrummet och hänger upp handduken över dörren så att det snabbt skulle torka. Justin stod i vid spegeln i hallen och tog på sig sin jacka.Han stannade med blicken på mig och kollade på mig som jag vore konstig.
- Ska du ha på dig det där? Seriöst Steph, det är typ 10 grader ute eller något.
- Men jag har inget annat, kommer du ihåg? Scooter drog med mig hit ifrån en gala? Och förresten är det aldrig så kallt här i Atlanta.
- Jag vet. Men jag tillåter dig inte gå ut i det där nu, du kan bli sjuk.
- Men vad ska jag ha då?
- Ta något ifrån mig så länge, så åker vi hem till dig först.
- Okej.
Jag öppnade Justin's stora resväska och letade fram några passande kläder, så länge. Jag började leta och fick fram ett par grå mjukis byxor. Jag tog av mig kortbyxorna och satte snabbt på mig dom. Dom passade faktiskt ganska bra, dom kanske var lite för långa men vem bryr sig. Jag fick sedan fram en hoodie men något tryck på.
- Är det okej om jag tar den här? Frågade jag Justin och höll upp den i luften.
- Ta vad du vill.
Jag tog på mig tröjan och sedan gick jag tillbaka till Justin. Jag tog på mig skorna och sedan var vi iväg. Vi gick ner till entrén och jag var beredd på att få gömma mitt ansikte. Som jag hade uppfattat det var Justin nästan jämt omringad av fans eller paparazzi. Men den här gången hade jag fel, det var ingen som som stod utanför. Inte en ända. Vilken var ganska skönt, för då kunde jag gå runt och inte behöva gömma mig.Vi hoppade in i en svart bil och körde snabbt ut i trafiken. Bilen var ganska stor, men ända inte jättestor. Det var inte jättemycket trafik här i Atlanta, men ibland kunde ta upp till en timme bara för att komma någonstans.
När jag hade beskrivit vägen hem till mig var vi äntligen framme.
- Här bor jag. Sa jag och pekade på mitt hus.
- Nice. Sa Justin och stannade intill trottoaren.
Han stängde av bilen och tänkte gå ut, innan jag stoppade honom.
- Jag tror det är bäst om du stannar kvar i bilen.. Eller jag.. Mamma är he-
- Steph, jag förstår. Jag väntar här. Men skynda dig.
Jag kysste Justin snabbt på munnen innan jag hoppade ur bilen. Jag stängde bildörren hårt och började gå mot ytterdörren. Jag ryckte tag i dörren och märkte att den var låst. Jag gick till blomman brevid dörren och lyfte den. Där låg extra nyckel som har legat där ända sedan jag började skolan, för det var då jag hade börjar få vara ensam hemma.
Jag låste upp dörren och ropade för att se om mamma var hemma, vilket hon inte var.
Jag lade nyckel på matbordet och sprang uppför trappan till mig rum. Jag märkte att det log en lapp på min säng. Jag tog upp lappen och började läsa.
" Hej Spethanie, jag är hos moster Lisa. Jag hoppas att du hade det jättebra hos Sheldon. Hon verkade vara en jättebra tjej! Så om du inte ska göra något annat ikväll så kan du ju bjuda över Sheldon på en tjejkväll? Annars kan du ju bara ta det lungt.. Men ha det bra. Ringer dig imorgon! Puss."
Jag la tillbaka lappen på sängen och gick och öppnade min garderob och tog snabbt ut mina kläder jag skulle ha på mig. Idag fick det bli mina grå jeans och ett vitt linne, över det skulle jag ha min svarta skinnjacka och en halsduk.
Jag gick fram till mig spegel och började sminka mig. Jag tog bara lite mascara och lite puder, det räckte gott och väl för mig. Jag släppte sedan ut håret ifrån tofsen och det ramlade ner på mina axlar. Jag satte igång min plattång och sedan började jag platta håret.
En kvart efter var jag klar och började gå ner för att gå till Justin igen. Jag tog på min jackan och halsduken, sedan tag jag mina favorit skor. Jag gick sedan tillbaka till köket för att hämta nyckel jag lämnade där.
Jag låste dörren och började gå mot bilen. Där satte Justin och pratade i telefonen. När han såg att jag kom verkade han lägga och och så fort jag öppnade dörren sa Justin:
- Äntligen!
- Hörredu, det tog minst en halvtimme bara.
- Men det känns som evigheter att vara ifrån dig.
- Aw, du måste sluta med dina kommentarer.
Jag tog hans ansikte mellan mina händer och kysste honom. Han la sin hand på min rygg och tryckte mig närmare. Jag slutade kyssa honom och la mina panna emot hans och kollade bara i hans underbara ögon.
- Vart ska vi? Frågade jag när vi hade kommit ut i trafiken.
- Tänkte att vi skulle shoppa lite.
- Okej. Men jag har inga pengar.
- Jag har. Sa Justin och kollade på mig en snabbt sekund.
Jag skadade bara snabbt på huvudet innan jag kom på att jag kanske borde kontakta Sheldon. Så jag tog snabbt upp mobilen ur fickan och tryckte på meddelanden.
Jag knackade in Sheldons telefon nummer och började skriva.
" Hey Shel, Förlåt att jag inte har hört av mig tidigare men vad gör du ikväll?" Jag tryckte sedan på skickat. Jag sa sedan ner mobilen på menen och inte långt efter kände jag hur mobilen vibrerade till.
* Hej, vilket samman träffande. Jag skulle precis ringa dig. Men ikväll.. hum, jag gör nog inget, hurså?*
" Bra, för vi ska ha tjeeeej kväll!"
* Precis vad jag behöver nu. Men du, vad hände med Justin sen? Hade ni det mysigt..*
"Haha, vad rolig du är. Men jag berättar allt ikväll. Är på väg att shoppa nu, Puss."
* Okej, PUSS*
- Vem sms:ar du med?
- Sheldon.
- Sheldon Jensen?
- Hur vet du vem är här?
- Det du.
Jag kollade förvånat mot Justin som kollade rakt fram.
- Hur vet du vem Sheldon är?
- Du blev du allt nyfiken va?
Åh Tack!
Logga in idag och fick läsa den här kommentaren! Den gjorde absolut min dag och jag satt och log som ett fån! Jag blir så himla glad när jag får sånna här kommentarer. Och om man får en sådan kommentar vet man att man göra ett bra jobb, visst har jag rätt? :)
Och tusen tack Saga! Du är bara för snäll och jag skulle vilja ge dig tusen kramar!
Och för att jag fick den här kommentarern ska jag ge er minst två kapitel idag, vem vet om det blir fler? ;)
Chapter 37 - What are they talking about?
- Är det verkligen en sån bra idé Justin?
- Ja, och jag kommer inte ändra mig Scooter punkt slut.
Jag låg fortfarande kvar i samma position så att dom inte skulle märka att jag faktiskt lyssnade.. För om jag skulle visa dom att jag var vaken så skulle dom inte pratade om det där ämnet längre.
- Okej, jag går med på det. Men bara om ni gör som jag säger och du fokuserar på dina fans.
Fans? vad pratar dom om egentligen?
- Tack Scooter, jag ska inte göra dig besviken!
Jag kunde höra på Justin's röst att han satt och log nu. Jag ville bara slänga om honom och fråga vad dom pratade om. Men då skulle det bli lite pinsamt och dom skulle nog fatta att jag hade lyssnat.
Efter lite lyssnande kände jag hur sömnen tog över igen.
NÄSTA DAG:
Jag vaknade upp och hörde bildtrafiken utanför. Jag åt vänster och där ligger världens mest underbara kille och sover på mage. Hans hår var ruffsigt och hans läppar var perfekta. Jag lät Justin sova vidare, eftersom det måste ha blivit ganska sent igår. Jag klev upp ur sängen och märkte att jag hade mina kläder på mig. Men jag gick in i badrummet och slängde snabbt av mig kläderna och hoppade in i duschen. Jag började nästan direkt schamponera in mig och sedan sköljde jag ur det. Jag började tänka på gårdagen och allt som hände. Men sedan kom jag på att jag hade ju lovat Sheldon att ringa idag. Och undra vad mamma tänker? Hon tror ju fortfarande att jag sover hemma hos Sheldon..
Jag stängde snabbt av vattnet och greppade tag om den vita handduken. Jag virade handduken om mig och började gå ut ifrån badrummet. Jag började helt plötsligt sjunga på Justin's låt Never let you go.
They say that hate has been sent
So let loose the talk of love
Before they outlaw the kiss
Baby, give me one last hug
There's a dream that I've been chasing
Want so badly for it to be reality
And when you hold my hand then I understand
That it's meant to be 'cause, baby, when you're with me..
Jag slutar sjunga då jag ser Justin stod i sina jeans lutade mot en vägg.
It's like an angel came by, oh and took me to heaven
Like you took me to heaven, girl
'Cause when I stare in your eyes it couldn't be better..
När Justin sjöng det där hade han började gå närmare mig och och stannade precis framför mig och kollade mig rakt in i ögonen. Jag sträckte mig lite och pressande mina läppar mot Justins. Han sätter sin hand vid ryggslutet. Han började sedan gå fram och han backar bakåt tills vi backar på vägen. Justin tar sina andra hand på mitt lår och börjar dra den uppåt. Jag började bli lite nervös eftersom jag bara stod i handduk och var naken under. Justin drog fortsiktigt hand uppe och ner och började gå in mot innelåret. Pirret inom mig bara steg och steg för varje rörelse. Men när Justin kom lite för närma "det privata" tag jag tag i hand hans och tog bort den.
- Inte nu.. sa jag och kysste honom och puttade bort honom lite löst.
Han gick snabbt bort och ursäktade sig lite försiktigt.
- Jag vet att ingen kan motstå mig. Sa jag lite kaxigt.
- Du har helt rätt, men det är bara jag som får dig. Sa Justin och log stort.
- Tror du jag.. Svarade jag och gick sedan in på toalettetn för att byta om.
Kanske är myckeet stavfel men skrev det är genom mig telefon när jag satt i bilden.. Hoppas det blev bra!
Chapter 36 - Bieber Kids
När jag hade bytt om klev jag ut genom dörren och mötes Justin's blick.
- Ganska pinsamt när Kenny kom in va? Frågade han och vi båda började små flina när vi började tänka på det igen.
- Skapligt.. svarade jag och Justin började gå emot mig. Han kom närmare och var bara några millimeter ifrån mig och pressade sina läppar emot mina.
- Vi låtsas som ingenting hänt, och jag ska gå och prata med Kenny nu. Ska du med?
- Ja, jag tror det. Har ändå inget annat för mig. Men undra vad Kenny kommer säga?
- Det får vi ta reda på. Svarade Justin och greppade tag om min hand och vi började gå emot Kenny's rum.
När vi var framme knackade vi på, men ingen öppnade. Justin knackade på uttligare några gånger, men ingen öppnade.
Han kollade bak på mig och ryckte på axlarna.
- Verkar inte som att han är hemma, eller ja inte hemma.. Men du förstår.
Jag skrattade bara och han log så man såg han vita tänder bakom läpparna.
- Dom sitter säkert i lobbyn och dricker öl eller något. Kom så kollade vi.
Vi gjorde som Justin sa och började gå ner mot lobbyn, och precis som Justin trodde satt Kenny och Scooter där i ett hörn och drack öl.
Vi kom gåendes hand i hand och sedan sätter oss i den stora soffan som var mittemot fåtöljerna som Kenny och Scooter satt i.
- Så kärleksparet är klara nu? undrade Kenny med en ironisk röst. Han tog sedan en klunk öl.
- Klara, vadå klara? Scooter kollade med en förvånad blick på oss alla. Alla kollade ner och jag kände hur mina kinder började hätta till. Jag kollade snett upp mot Justin som också var lite röd rosig om kinderna.
- Men snälla, vi är 17 år. Det är ganska normalt för oss. Dessumot älskar jag den tjejen som sitter där. Sa Justin och pekade på mig. Jag sken upp i ett leende och flyttade mig närmare Justin och kramade om honom. Han pussade mig snabbt på hjässan.
- Vänta nu?! Jag tror jag förstår.. Men ungar.. Vad ni än gör, använd skydd.
Scooter kollade på oss med en ganska allvarlig blick. Justin mhm:ade lite tyst och kollade ner i baken.
- Jag vill inte ha några små Bieber ungar som springer runt här.
När Scooter sa det där började skratta, lite för högt. Alla tre kollade på mig men jag kunde inte sluta skratta.
- Det skulle vara väldigt söta ungar om dom såg ut som Justin.. Var jag tvungen att tillägga. Nu skrattade alla 4 och den pinsamma stunden hade nog försvunnit.
- Vill ni ha något att dricka. Jag bjuder.
Kenny reste sig upp och plockade upp plånboken ur fickan.
- Jag tar en Coca Cola. Svarade Justin.
- Jag tar en Fanta, tack.
-Ska bli. Sa Kenny och började gå emot baren.
- Vad kallt där är. Sa jag och försökte värma mig genom att gnugga händerna på armarna. Jag kollade mig omkring och såg att det fanns en filt lite längre bort.
- Jag kommer snart. Ursäktade jag mig och reste mig på ifrån soffan. Jag kunde känna Justin's blick i ryggen medans jag gick. Väl framme vid den andra soffan greppade jag tog om den stora, tjocka, bruna filten och gick tillbaka. Jag möte även Kenny som kom tillbaka till soffan med våra drickor. Precis när jag gick förbi Justin kände jag hans armar runt mig mdja och han drar ner mig i hans famn. Jag skrattade till och satte mig tillrätta. Men tydligen inte för nära som Justin ville, eftersom han drog mig så nära honom så jag kunde känna hur hans hjärta slog. Jag la mina ben i hans knä och la filten över mig.
- Jag vill också ha.. Sa Justin och gjorde en ledsen mig.
- Det får du inte. Svarade jag retsamt.
Justin spärrade upp ögonen med en öppen mun.
- Nae nu.. Var det ända han sa innan han reste sig halvt och puttade ner mig så jag låg ner i soffan. Han la sig sedan över mig men märkte sedan att filten var emellan.
- Ta bort den där. SA han men jag skakade på huvudet och skrattade. Han lyfte då lite på sig och han drog sedan bort den snabbt.
- Res dig upp. Jag ska ligga där under.
- Vad spelar det för roll?
- Gör som jag säger. Vi båda skrattade och inte långt efter låg jag på Justin med en filt över oss.
Jag kysste Justin passionerat och kyssen blev mer och mer intensiv. Justin tog tog om filtens kant, som var precis vid mina axlar och dorg över den över våra huvuden, så att inte Kenny och Scooter skulle se. Även om jag redan tro att dom underade vad vi höll på med.
- Ni håller väl inte på med något därunder va? undrade Scooter.
Vi slutade kyssas och Justin svarar nej och sedan hörde man Scooter andades ut. Justin och jag började skrattade. Jag la sedan mitt huvud mot hans bröstkorg och så låg vi i några minuter.
- AAjj. Skrek jag och kände hur Justin slog till mig på rumpan.
Justin började garva som aldrig förr och sedan drog jag av oss filten.
Bara för att han hade gjort sådär reste jag mig upp och satte mig i andra hörnet av soffan. Justin reste sig också upp och satte sig upp. Jag kände hur tröttheten började ta över och jag lutade mig emot soffastöden men drog upp filten upp till hakan och ögonen började sakta stängas.
Det sista jag hörde innan jag somnade var Justin tysta ord.
- Jag älskar dig Stephanie.
Och sedan kände jag hur hans läppar formades mot min kind.
