biebzdream

Plötsligt hörde jag ett skratt jag mycket väl kände igen. Jag vände mig om och kollade runt. Jag gick runt i cirklar tills min blick fastnade på en mycket igenkänd tjej. Jag sken upp i ett leende när jag insåg att det var Alyssa som satt och åt en glass. När jag kom lite längre fram såg jag att hon satt med en okänd person. Det var i alla fall inte hennes mamma, men vem? Jag stod och granskade dem två ett tag, utan att bli påkommen.
Plötsligt slog det mig. Jag kollade på en unga killen som satt och skrattade bredvid Alyssa med en glass i högra handen. Jag visste mycket väl vem personen var.. Julian.


ALYSSA’S PERSPEKTIV:

Julian och jag hade precis köpt oss varsin glass och satt och på stranden och bara njöt av dagen.
”Jag förstår fortfarande inte hur du kan ta citron glass? Allting med citron mår man illa av.” sa jag ochslickade på mig glass.
”Citron kommer från himmelriket.” vi båda skrattade till och fortsatte äta glassen och kollade folk påbadade eller solade.
”Jag måste frågade en ska.” jag kolla på Julian och jag såg direkt att han var nervös.
”Vad?” frågade han nervöst.
”Har det hänt något mellan dig och Justin? Alltså något som påverkar att han inte ville jag ska träffadig.”
Julian kollade in i mina ögon, ”Faktiskt så tror jag det. Eller hänt och hänt, men det var för ungefär ettår sedan. Justin och jag gillade båda en tjej, Jasmine Villegas om du vet vem jag menar?”
Jag skakade på huvudet och han fortsatte, ”Okej, men i alla fall. Vi båda försökte få henneuppmärksamhet och det hela slutade med att jag blev tillsammans med henne.”
Han valde hårt, ”så jag vet inte om Justin tro-”
”tror att du kommer ta mig ifrån honom. Ah, han är så dum ibland.” jag avbröt honom mitt i meningen.
”Det skulle jag aldrig. Jag skulle aldrig ta någon annans tjej. Så kall hjärtad är jag inte.”
Jag log mot honom. Jag är då en hemsk människa. Varför ljög jag för Justin?!
”Jag måste erkänna en sak.” sa jag och Julian stannade upp.
”Vad nu?” frågade han nyfiket.
”Jag ljög för Justin idag.”
”Om vadå?”
”Jag ska att jag skulle gå på stan med mamma. För han blev inte så glad när jag sa att jag kanskeskulle träffa dig.”
”Oh boy.” Julian hade släppt sin blick från mig och kollade bakom mig. Jag försökte följa hans blick ochvred mig skata om. Jag fick syn på det Julian såg och hela jag stannade upp. Justin.

JUSTIN’S PERSPEKTIV:

Jag visste inte vad jag skulle göra. Hon ljög. Det värsta en människa kan göra är att ljuga. Jag stodfortfarande med den kalla colan i handen och kollade på dem. Vad skulle jag göra? Gå fram?
Plötsligt vände sig Alyssa sakta och såg mig. Hennes ansiktsuttryck var livlöst. Inga känslor visades.Han reste sig hastigt från sanden och började gå mot mig. Jag stod som förstelnad kvar i sanden ochföljde henne med blicken.
”Justin, låt mig förklara!” ropade hon. Jag började sakta röra på fötterna och gå därifrån. Alyssa sprangifatt mig och drog tag i min arm. Jag krånglade mig snabbt ur greppen och fortsätta gå.
”Justin, stanna.” jag lyssnade inte på henne utan fortsatte gå.
”Justin.” denna gång tog i hon med rösten. Hon hade stannat.
Jag saktade in och vände mig mot henne.
”Låt mig förklara.” sa hon tyst.
”Förklara vad? Du ljög mig rakt upp i ansiktet Alyssa.”
”Jag vet. Förlåt.”
Jag skakade bara på huvudet och kollade på henne. Jag lade märke till att hennes ögon hade blivitglansigare. Jag orkade inte diskutera här ute, det finns paparazzi’ över allt och det sista jag ville var attdetta skulle hamna över varenda tidnings omslag.
Jag vände mig utan att svara henne och började gå. Jag ville tänka över allt.

När jag var tillbaka på bussen slängde jag mig i sängen och tog kudden framför ansiktet. Frågor som”Varför ljög hon för?” ”Är det något mellan dem?” flög omkring i mitt huvud. Jag suckade tungt och drogfram mobilen. Jag tryckte på twitter appen och kollade runt lite. Det var helt sjukt hur många följare jagfår varje dag. Jag retweetade några fans och svarade. Alla mina beliebers får mig att lee, även om jagmår dåligt. Jag började knappa in ett tweet. ”I love u all. Thanks for putting a smile on my face.#bieberlovesu” Jag tryckte på tweet knappen och på bara några minuter hade den redan får mer än 50retweets och var med på TT listan. Jag bestämde mig för att gå in på Alyssa’s profil och blev chockadöver hur många följare hon hade fått. Jag sökte på hennes namn i sökfältet och tusen tals tweets, somvar till henne, kom ut.
”@alyssajenner Leave Justin Alone.”
”@alyssajenner u happy?! U took Justin from his family. We hate u.”
“@alyssajenner follow me? :D”
Flera olika tweets stod det. Det gjorde ont I hjärtat att läsa att mina fans skrev om Alyssa. Hon hade jutrots allt en stort plats i mitt hjärta.

ALYSSA’S PERSPEKTIV:

Jag var tillbaka vid bussarna. Jag hade haft svårt att hitta tillbaka med jag lyckades tillslut. Flera mänstod och fixade med den andra bussen och antagligen hade gått sönder. De åker ju vidare snart så attmåste fixas. Jag bestämde mig för att leta upp Justin och reda ut allting. Det hela var mitt fel, så detvar jag som skulle lösa allt.
”Pattie.” ropade jag och hon stannade upp. Hon sken upp i ett leende och började gå mot mig.
”Hej Alyssa.” sa hon och kramade om mig.
”Har du sett Justin?” frågade jag.
”Nej, men har kollat bussarna?”
Jag började backa bakåt, ”nej, ska kolla. Tack.”
Hon svarade inte utan nickade bara.

Jag öppnade försiktigt den smala dörren till bussen. Jag klev in och stängde dörren efter mig. Det såginte ut att vara någon här så jag vände mig igen och skulle precis gå ut när jag såg Justin’s fötter. Jagbörjade gå mot hans rum och ställde mig vid dörr kanten.
”Vi måste prata.” Justin rykte till och satte sig snabbt upp.
”Prata på du. Jag har inget att säga.”
”Förlåt att jag ljög. Men Alfredo sa att du redan var arg över att jag skulle träffa Julian så Alfredo sa attjag skulle säga något annat.”
”Så du skyller på Alfredo nu. Typiskt tjejer.”
”Jag skyller inte på någon. Jag gjorde felet och jag står för det.”
Jag stod upp en svart tjocktröja från sin stolen och satte på mig den. Jag korsade mina armar och gickoch satte mig på sängen. Justin tog på sig sina röda keps och drog upp dragkedjan på tjocktröjan. Hanbörjade gå ut ur rummet bort mot bussdörren. Vad skulle jag göra för att få allt bra igen? För att fåhonom att stanna för att jag skulle kunna prata med honom.
Plötsligt slank det ur mig en mening som jag inte alls menade;
”Justin, om du går nu är det slut mellan oss.”