biebzdream

Jag orkade inte se henne längre. Istället för att svara så gick jag raka vägen ut och lämnade henne bakom mig. Väl ute öppnade jag dörren till bilen och precis när jag skulle sätta mig kom Marissa utspringades, "Justin!" ropade hon.
Jag kollade bara på henne, för att sedan stänga igen dörren. Hon ställde sig vid bildörren och bankade på fönsterrutan. "Vad?" sa jag efter en stund bankandes.
"Förlåt. Jag är bara avundsjuk på henne. Det är allt."
Jag skrattade och skakade på huvudet, "Okej, då kan jag berätta en sak för dig."
Hon kollade fundersamt på mig.
"Du kommer då vara avundsjuk länge… Jag hade tänkt spendera resten av mitt liv tillsammans med henne."

---

ALYSSA'S PERPSEKTIV:
Så fort jag hade stängt ytterdörren började några tårar rinner nerför kinderna.
Jag var rädd. Rädd för att förlora honom ytterliggare en gång. Jag lutade mig mot dörren och tänkte tillbaka på bilresan. Hur han för första gången skrikit åt mig. Hur en stor klump hade skapats inom mig då han inte trodde på mig utan på Marissa, som förövrigt var hans barndomsvän? Eller hade jag fel?
"Alyssa, kan du komma till köket... Jag och mamma vill prata med dig."
Pappa ropade på mig, men jag stod kvar. Tvekade om jag skulle gå dit, för om jag skulle göra det skulle de ifråga sätta varför jag grät, och just nu orkade jag inte förklara eller tänka på det. Så istället gick jag uppför trappan och raka vägen intill mig rum.

Jag slängde mig i sängen och drog fram datorn. Samtidigt som internet sidan laddade klickade jag fram iTunes. Jag klickade på play och senaste spelade låten började spelas genom högtalarna. 'Love The Way You Lie' hördes och jag suckade, "Typiskt.", även fast det var lite komiskt. Helt plötsligt fick jag upp minnet då Kendall sade att Justin hade sjungit min favorit låt av hans låtar, live. Genast gick jag in på youtube och sökte på 'Justin Bieber Common Denominator Live'. Massor med sökresultat kom fram och jag klickade på den längst upp. En in zoomad Justin visades där han satt i lila tröja och sjöng från hjärtat. Att höra den låten i studie verison är väldigt bra, men att höra honom sjunga den live var så himla mycket bättre. På något sätt kändes det mer mäktigt, som att han verkligen sjöng den direkt från hjärtat. Nu när jag såg detta saknade jag att se honom gör det han älskar och är bäst på, att sjunga för sina fans. Under hela klippen satt jag och log och kändes mig alldeles varm. Att få höra hans röst gjorde mig så lugn.

Jag tryckte sedan upp mappen 'Bilder' och kom fram till sidan med massor mappar. Allt från barndoms bilder till olika outfits, tills jag fastnade på mappen som hetter 'My Baby'. Muspilen hölls över och jag tänkte några minuter innan jag bestämde mig för att klicka mig i i mappen och kollade igenom bilderna.

Jag kom på mig själv sitta med ett stort leende på läpparna när jag kollade igenom några av de alla bilderna. Jag minns de gångerna vi hade skypat, de gånger vi har varit på basketmatcher tillsammans och alla gånger vi bara har varit ungdomar och larvat oss. Skulle jag låta det här komma emellan oss? Men ett förhållande handlar om tillit. Hade vi det? Tillit?
Jag kunde inte få ut Justin ur mitt huvud och alla minnen vi hade tillsammans spelades som en film inuti mitt huvud. Som en vacker kärleksfilm som höll på att lida mot sitt slut, om inte prinsen skulle rädda sin princessa ifrån sitt torn, som då skulle vara mitt rum om vi nu såg det från verklighetens perspektiv. Ett skratt lämnade min mun åt det sista jag tänkte på. Bilderna fortsatte visas på mig och Justin och leende växte för varje bild. En sak var iallafall säker, jag var fortfarande riktigt kär i honom.

JUSTIN'S PERSPEKTIV:
Med tunga steg klev jag in och möttes direkt utan mormor. Hon kollade på mig och såg direkt att någonting inte stämde. Hon lade huvudet på sne och öppnade upp armarna. Jag sa ingenting till henne utan bara lät henne omfamna mig. Jag har då ingen aning om vad jag skulle göra utan mig mormor, inte min morfar heller för den delen.
"Vad har hänt?" Hon släppte mig och granskade mig.
"Jag tror jag just sumpade min chans med Alyssa." svarade jag lite tyst.
Mormor kollade sogset på mig, strök sin hand längs min rygg, "Vill du pratade om det?"
Jag skakade på huvudet, "Det enda jag vet är att om jag gör ett lite misstag till, då förlorar jag henne för gott, och det klarar jag inte." Mormor kollade på mig och jag svalde innan jag fortsatte. "För jag älskar henne."

Om jag skulle börja berätta om allting som hänt de senaste dagarna skulle jag få sitta ganska länge, och det orkade jag inte just nu. Kanske senare.
"Okej, men kom ihåg att bara vara dig själv. Det var den Justin Alyssa blev kär i."
Mormor lämnade mig sedan ensam i köket. Jag upprepade mormors mening i huvudet.
Bara vara dig själv...
Jag kände sedan hur mobilen som låg i fickan vibrerade till och jag tog långsamt upp den, då jag trodde det var Ryan eller Chaz som ville spela Xbox. Men till min förvåning var det varken Ryan eller Chaz, då det var Alyssa som hade skickat ett sms.
"Kan du prata?"
"Ja, kan jag ringa?"
"Logga in på iChat. Måste ladda mobilen..."
Jag svarade inte på det sista utan istället skyndade jag mig in på rummet, greppade snabbt tag om datorn och så fort jag kunde logga in. Väl inne letade jag snabbt reda på Alyssa och ringde henne.
Efter endast några singlar försvann de och en ängel röst hördes.
"Hej Justin." Innan jag hann svarade startades våra webkameror och min blick fastnade på henne. Hur hon satt där och log så vackert.
"Hej babe." Jag vet inte varför jag sa babe, det bara slankt ut ur mig. Jag kollade på henne och hon skrattade till, så jag antog att det inte gjorde någonting.
"Vi måste prata." fortsatte hon.
Jag nickade, "Du behöver inte säga någonting. Allt det här är mitt fel. Jag skulle bara tro på mig från allra första början, för jag vet att du har rätt. Marissa knuffade dig och allt är hennes fel."
Alyssa kollade förvånat på mig och jag kunde klart och tydligt se hur hennes mungipor åkte uppåt.
"Så hela 'Jag-känner-känner-Marissa-och-hon-skulle-aldrig-skada-någon' talet är borta?"

Jag började skratta och nickade, "Helt borta."
Alyssa började skratta och det blev nu tystnad. Jag kunde se genom webkameran hur hon satt och kollade på mig samtidigt som hon bet löst på naglarna, vilket hon alltid gjorde då hon var nervös.
"Vad är du nervös över?" frågade jag. Hon kollade på mig och drog snabbt bort handen.
"Inget." svarade hon och skrattade.
"Du biter alltid på naglarna när du är nervös." sa jag.
Hon nickade, "Du känner mig för väl."
Återigen började vi båda skratta och ingen fortsatte på ett nytt samtalsämne, vilket ledde till att det blev tystnad igen.
"Är det okej mellan oss?" frågade jag efter några sekunders tystnad. Alyssa kollade upp från någonting nerifrån och kollade in i kameran, "Ja." Hon nickade.
Ett stort leende sken upp på mina läppar och mitt hjärta började slåg i 180 kilometer i timmen.
"Vill du komma hit?" fortsatte jag. Alyssa slickade och bet sig i läppen, "Kommer om 20 minuter."

---

Som ni kanske märkte så gick det ganska snabbt för Alyssa att komma över det faktum att Justin inte trodde på henne från början, men jag måste göra såhär då jag har tänkt ut hela novell och den är snart slut.. Tror det blir runt 100 kapitel och jag har kommit på ett slut. Längtar efter att få skriva det!! Haha, nu blev ni nyfikna va? ;)

Take care! xx
 - Melinda ( Vet inte om jag har skrivit vad jag heter någon gång? haha )