biebzdream

Min haka föll. Sa han precis Paris. Skulle jag få åka till Frankrike tillsammans med Justin?!
"Så Alyssa, vill du åka till paris med mig?"
Glädje tårarna började bränna bakom ögonlocket och sakta började en rinna ner längs min kind. Jag nickade ivrigt och började gå mot scenen där Justin befann sig. Justin lämnade mikrofonen åt sidan och gick emot mig. Jag sprang rakt in i hans famn och han snurrade runt mig några varv.
"Ska jag ta det som ett ja?"
"Si, mi amor." svarade jag på spanska innan jag pressade imor våra läppar.
"Jag älskar dig så mycket Justin Drew Bieber." fortsatte jag.
"Och jag älskar dig också Alyssa Mary Jenner."

---

ALYSSA'S PERSPEKTIV:

 

Väskorna var packade. Passen var framme och vi var nu redo att inta Paris, kärlekens stad. Vi satt nu redo i bilen på väg att gå ut till flygplatsen. Justin och jag satt i baksätet och Kenny pratade i telefonen.

Han vände sig om och kollade oroligt, "Okej. Ja, det blir bra. Vi kommer in." sa han till personen i telefonen. Han avslutade sedan samtalet och hans blick vandrade mellan mig och Justin.

"Okej, det har samlats massor med paparazzi' och människor där inne. Så Scooter tyckte att det var bäst om ni gick två olika vägar för att sedan mötas precis innan på stigning."

"Va?! Nej, varför?" Justin tog tag i min hand och strök sin tumme på min handrygg.

"Scooter tycker det är bäst om ni håller lågprofil, i alla fall nu." fortsatte Kenny.

Justin mötte min blick.

Jag ryckte på axlarna, "Antar att det inte finns något vi kan göra."

Justin vände sig sedan mot Kenny igen och började prata.

"Varför kan vi inte bara gå med varandra? Vi har redan hållit handen en gång innan på flygplatsen, plus att jag har kysst henne på en annan flygplats. Dock var det inga paparazzi' då, men jag tror de har förstått att någonting är på gång."

"Justin, börja inte argumentera emot. Jag har fått order av Scooter att be er att inte gå tillsammans. Jag skulle gärna vilja att ni gick tillsammans, men jag kan inte göra någonting nu. Och Alyssa, det kommer en och möter upp dig och visar sedan vägen."

Kenny kollade på oss innan han öppnade dörren och klev ut.

"Det är bara att vi gör det, och sedan ses vi vid gaten." sa jag och kollade på honom. Han suckade högt, "Jag förstår inte problemet."

"Vi får göra det bästa av situationen Justin."

"Men jag tänker inte gömma vårat förhållande längre. Jag vill kunna vara med dig, röra dig, kyssa dig när jag vill. Jag är en vanlig pojke som vill kunna vara med sin flickvän när jag vill."

Nu suckade jag. Jag svepte in honom i min famn och han borrade ned sitt ansikte i min hals. Hans läppar nuddade min hud och jag rös. Jag skapade mellan rum mellan oss och vi kollade djup i varandras ögon. Jag vart fortfarande varm inombords när jag kollade in i dem där hasselbruna, underbara ögonen.

Ett knack hördes på rutan och vi båda hoppade till. Kenny stod och viftade på armarna utanför och visade att vi skulle gå. Snabbt pressade Justin sina läppar mot mina innan bildörren for upp och han klev ut.

 

JUSTIN'S PERSPEKTIV:

Direkt när vi klev in hoppa, rent ut sagt, paparazzi' på oss. Kenny var snabbt med att schasa bort dem, men frågorna hördes fortfarande.

"Justin, se hit."

"Hörde att du på på väg till Paris, är det sant?"

"Hur var touren?"

Jag ignorerade varenda fråga och kollade rakt ner i marken. Jag var fortfarande arg över Scooter's beslut. Jag drog upp jackluvan och fortsatte blicka neråt.

Egentligen förstår jag inte varför vi inte kunde gå in tillsammans? Visst, jag kan förstå om de inte vill att vi ska hålla varandra i handen eller något, men att gå bredvid varandra? Var det så farligt?

Jag skakade av mig tankarna och bestämde mig för att sluta var irriterad och istället skynda mig med att gå mot gaten där Alyssa antagligen stod och väntade. Ju fortare det gick, desto fortare satt vi på planet på väg mot Paris.

 

Där stod hon, som väntat. Hon stod bredvid en väldigt stor man. Alyssa såg ut som en liten flicka på 10 år bredvid honom. Jag hade ingen aning om vem han var, kanske var det kan som hade följt henne hit?

Vi kom närmare och Alyssa fick syn på oss. Hon sken upp i ett leende. Kenny gick direkt fram till mannen och skakade hand. Jag gick och ställde mig bredvid Alyssa, men jag rörde henne inte. Vi båda kollade ner i marken, men vände sedan blicken mot varandra. Jag skickade en luftpuss och hon log, men det var något som inte stämde i henne blick. I precis sådana här ögonblick önskade jag att allt var officielt mellan mig och Alyssa. Jag skulle bara vilja gå fram och hålla om henne. Jag lyssnade med halvt öra på när Kenny pratade med den okända mannen.

"Jag hjälpte henne. Flera män med kameror omringade henne så jag klev in." hörde jag mannen säga. Jag kollade förvånat på mannen och sedan slängde jag en orolig blick på Alyssa som hade blicken rakt ner i marken. Vänta nu, pratade dem om Alyssa?!

Fort suddades allt bort i huvudet. Allt om att jag inte skulle visas med Alyssa. Allt Scooter hade bett om. Borta.

Jag drog fort in Alyssa i min famn och kramade om henne hårt. Hon lade sina armar runt mig och pressade in sitt ansikte i min bröstkorg.

"Hur kunde jag vara så dum att lämna dig?" viskade jag tyst.

Hon riktade upp huvudet, "Det är inte ditt fel. Du kunde inte göra något."

Jag kramade om henne en extra gång innan Kenny kom och sa att vi var tvugna att gå.

Vi släppte varandra och Alyssa vände sig mot mannen.

"Tack så mycket. Jag vet inte vad jag skulle gjort om du inte kom."

"Det var så lite så, trevligt att träffas. Och ha det bra i Paris. Om jag har fattat det rätt." svarade han och skrattade till. Alyssa gav ifrån sig ett skratta innan hon svarade.

"Japp, Paris är staden."
Mannen vände sig om och började gå därifrån. Alyssa och jag gick sedan gemensamt ut till flygplanet och jag sket fullständigt i om det var kamramän eller inte. Jag vägrar att lämna henne ännu en gång.

 

ALYSSA'S PERSPEKTIV:

Efter exakt 10 timmar landade flygplanet på Paris flygplats. Vi reste oss från platserna och började gå mot utgången av planet. Precis innan jag klev andades jag ut, för att sedan ta ett kliv och andas in Paris luften. Jag gör jämt sådär om jag är i ett land jag aldrig har satt mina fötter på, konstigt? Jag vet. Vi eskorterades sedan direkt till en bil som stod och väntade på oss då våra väskor redan var upp plockade och inlastade i bilen. Var det alltid så om man var kändis? Vilken lyx.

Väl framme vid bilen hoppade Justin och jag in i baksätet och Kenny i förarsätet. Vi hade en chaufför som hälsade vänligt när vi klev in. Han körde sedan iväg och nästa destination var hotellet.

 

"Mr. Bieber and Miss Jenner, välkomna." Mannen bröt på franska och var uppklädd i kavaj och slips. Jag kollade runt och avundades av allt fint som fanns här inne. Undrar hur mycket det kostar att bo här egentligen, antagligen en förmögenhet. Mannen bakom disken räckte Justin en rums nyckel och vi började gå mot rummet.

"Vi bor högst upp så vi tar hissen." Vi gjorde som Justin sa och tog hissen högts upp och letade sedan reda på vårat rum.

"Här är det." ropade Justin och satte ner nyckel och öppnade sakta dörren. Justin försvann snabbt in. "Jag måste på toa." ropade han och stängde toalettdörren med en smäll. Jag gav ifrån ett fniss innan jag klev in i rummet. Rummet som jag trodde skulle bestå av en säng och en toalett visade sig var en hel lägenhet, eller man kanske säger svit. Direkt när man öppnade dörren hamnade man i en slags vardagsrum men soffor och ett stort fönster. Och till höger var det stora sovrummet med en dubbelsäng. Jag gick direkt fram till fönster och drog bort gardinerna.

"Wow." sa jag och kollade på utsikten. Man såg nästan hela paris kändes det som. Eiffel Tornet var upplyst och bilar körde längs gatorna.

"Gillar du det?" Justin kom upp bakom och slingrade sina armar runt mig bakifrån.

Jag placerade mina händer på hans, "Jag älskar det."

 

---

Kommentera.

Update: Tack Anomyn för kommentarn. Började själv skratta och ändrade det snabbt.. Ibland går det snabbt att skriva, kanske lite för snabbt.