biebzdream

Lyssna samtidigt som ni läser..


I det ögonblicket kändes det som mitt liv var över. Min bästavän, min syster, mitt allt låg mitt på gatan livlös. Hon låg där alldeles blodig i hela huvudet och kroppen såg helt sönder krossad ut.
Jag fick tillbaka bilderna från pappas död i huvudet. Bilderna ville inte försvinna..

Jag stod där helt chokad. Visste inte vad jag skulle göra, visste inte vad jag skulle ta mig till. Emily låg där alldeles blodig i hela huvudet och såg helt livlös ut.
Jag sprang fram till henne, satte mig brevid. Jag la henne i mitt knä.
"Emily, snälla säg något.. Snälla säg något." Då brast det för mig, tårarna började rinna och jag kunde knapppt andas.
"Em..i.ly.. snälla lämna mig inte.. Jag behöver dig, jag klarar mig inte utan dig.." stammade jag fram mellan tårarna. Jag la ner mitt huvud och lutade det mot hennes.
Jag kunde inte sluta gråta. Jag behövde henne för att kunna överleva.

Jag kollade upp och märkte att jag satt här helt själv med henne, mitt på en gata. Idioten som hade kört på henne var helt borta. Borta..
Jag tog snabbt upp telefonen och slog in 911. Det gick två signaler innan jag kom fram.
"911.. Vad har hänt?"
"Ni måste komma, fort. Min kompis har blivit på körd. Snälla ni måste rädda henne." sa jag och kollade hela tiden på Emily.
"Vart är du.. Vilken gata?"
Jag kollade runt.
"North Hawaii Streat"
"En bil är nu på väg mot er och vi ber i att vara där hela tiden tills bilen kommer."
Jag la på och tog ett nytt grepp om Emily. Jag tog tag om hennes hand och började sjunga.

I can't find the words to explain,
Just how much you got me going insane.
When you speak to me sometimes we fight,
Oh I studder my words i say nevermind.
'Cause even when you just walk by,
Well I look around to seem occuppied.
'Cause i'm trying so hard to hide,
Yeah, All these feelings inside.


Efter bara några minuter kom ambulansen och jag började se suddigt. Jag såg två stora män kom ut tog bort min från Emily direkt och ställde mig upp. Jag stod bara där och kollad e på när dom bar upp Emily på en bår och satte på henne i syremask, tills allt blev svart och jag kände det hårda asfalten mot min kropp.


Jag vaknade sedan upp i ambulansen och kollade snabbt åt sidan där ena ambulans kille satt och körde.
"Är du okej?" frågade han och jag satte mig till rätta.
"Jag antar det.." svarade jag.
"Du svimmade, men det var inget allvarligt. Men vi är framme vid sjukhuset nu. Vi kommer gå in med din kompis genom stora infarten. Men det kommer en sjuksköterska och möter dig. Följ bara efter henne"
Precis som ambulansmannen sa så kom en sjuksköterska och hämtade mig. Jag gick efter och kollade bak när dom skjutsade in Emily in i sjukhuset. Hon såg så livlös ut. I den stunden ångrade jag att vi inte hade följt med Ryan och Justin.

Jag kom in i ett stort rum med massor med stolar. Ingen annan var här så jag la mig på stolarna och bara kollade rakt ner i golvet.
Bilderna kom upp i huvudet igen. Bilderna från när pappa dog. Att mamma och jag satt i precis ett sånt här rum. Jag låg ner i mammas knä. Mamma grät, men konstig nog inte jag, vilket jag inte gjorde nu heller. Jag har för mycket känslor inom min som bara ville ut. Men dom kunde inte..
Jag fick sedan minnen ifrån mig och Emily, hur vi hade träffats i första klass och vi började leka direkt. Alla minnen om hur vi posat framför spegeln hemme i våra rum och trott vi stått på röda mattan. Hur vi längtade tills vi blev stora och kunde erövra hela världen. Och nu kanske våra drömmar var över?

En sjuksköterska kom närmare och böjde sig ner.
"Finns det någon vi kan ringa som kan komma till dig?"
"Justin.." var det ända jag fick fram.
"Vad har Justin för nummer då?"
Jag tog fram min telefon och gick in i kontakter. Jag letade reda på Justin och gav sjuksköterskan min telefon.
Hon gick iväg och jag hörde hur hon började prata.

Ungefär efter en halvtimme så reste jag mig upp och började leta efter en godisautomat. Jag åkte hissen ner i stora planen och dom ända som var där var städerskan och två doktorer.
Jag såg en automat lite längre bort och gick dit. När jag var framme så kollade jag vad som fanns och bestämde mig för att ta en twix. JAg stoppade in en tia och tryckte på en knapp. Men ingenting hände. Jag fortsatte trycka på knappen och sedan på alla knappar som fanns.Jag började sparka på maskiner och sedan la jag huvudet på glaset.
"Varför händer allting mig."
Jag satte mig ner på golvet och lutade mig mot automaten. Jag drog upp mellen emot bröstkorgen och lade armarna runt. Jag kände bara all ilska och ledsamhet ville komma ut. Men det gick bara inte.. Jag har aldrig varit en sån person som visa så mycket känslor.

"Steph"
Jag hörde en röst jag kände igen och ser hur Justin kommer springandes längre bort. Jag reste mig snabbt upp och började springa mot honom.
Jag hoppade upp i Justin's famn och kramade om honom hårt. Då spräck allt, alla känslor, alla tårar. Jag har aldrig gråtit såhär mycket sedan pappa förvann.
Justin ställde ner mig och tog sina händer runt mitt ansikte och kysste mig. Jag ser hur Justin's ögon börjar fyllas med tårar och hur en tår sakta åker nerför hans kind.

---

KOMMENTERA!